Men berätta [för alla] om din Herres välgärningar!

Då, för länge sedan, när jag nyss hade insett att jag är muslim så hittade jag en vers som jag tyckte särskilt mycket om att läsa: I Koranen 93:11 står det: Men berätta [för alla] om din Herres välgärningar!  Ja just det ville jag göra. Jag ville berätta om Honom som besvarat min bön då jag kände mig ensam och vilse. Om Honom som kom mig till mötes i morgonbönen just då gryningens ljus började silas in i min lilla hörnlägenhet. Om Honom som givit mig gåvan att tro, att tro utan en massa malande tvivel. Om Honom som givit mig allt jag hade. Jag var så oerhört lycklig då. Den första tiden som muslim hade jag egentligen inte mycket kontakt med andra muslimer. Jag var nöjd med att göra min bön ensam i min lägenhet. Att ha kommit dit, det kändes redan så stort, så vackert.

Nu, långt senare så är det samma vers på min MSN Messenger, på transkriberad arabiska förkunnar den för alla som vill läsa: Se! Gud har skapat allting. Det är av Honom vi fått allt vi behöver: vår kropp, våra tankar, vårt intellekt, våra känslor. Vår tro, vårt hopp. Inte en sekunds tvekan. Jag fortsätter att berätta, från dag till dag. Berätta om kärleken, friden och tilliten. Om honom den Ende, och Evige.

Wa amma bi Niemati Rabbika fahaddith