konvertitakuten flyttar http://konvertitakuten.se

Häng med dit, där kommer hemsidan att utvecklas och bloggen fortsätter

Snön suger

Snön har de senaste dagarna börjat bli samhällsfarlig, beredskapen för snöfall en masse är inte längre så hög efter några år med mildare vintrar och prat om klimatförändringarna. Jag som normalt kör i alla väder bangade faktiskt att ge mig ut på vägarna. Och jag tror det var rätt beslut. Hur man ska ta sig till jobbet i morgon återstå att se, att det skulle vara säkrare att åka tunnelbanan är väl diskutabelt efter att ha sett artikeln om skenande tåg.

Att ta på mig är att respektera mig?

AF blev dömt för att ha dragit in ersättningen till en man som hälsat på "fel" sätt på en anställningsinstervju. Detta har tydligen upprört många. En av dem är Lena Andersson som tar tillfället i akt att vädra muslimfientliga åsikter.

Hon kallar det apartheid att vänligt säga hej med handen placerad på bröstet i hjärttrakten. Sen fabulerar hon vidare om kvinnofientliga värderingar och att det kan ses som ett funktionshinder att ha en annan syn på kroppskontakt än vad hon själv har. Vem är det egentligen som har en respektlös inställning till vem?

Man kunde hoppas att Lena själv skulle hamna i lite olika situationer. Bli kindpussad av främlingar. Bli hälsad genom att den andre gnider näsan emot hennes. En redig klapp i rumpan med en glatt konstaterande "att så brukar vi göra här". Skulle hon då ta seden dit hon kommer och gilla läget? Eller är det möjligen så att det är den svenska arrogansen som smugit sig på ännu en gång?  

Rätten till sin egen kropp bör vara till både för både män och kvinnor, att man ovillkorligen har rätt att välja vem som får beröra en. Inte har man ett jämställt förhållningssätt om det bara är kvinnor som får säga nej till att bli berörda? Om man har normal intellektuell kapacitet och empati så kan man säkert begripa att andra människor kan tycka att en annan nivå på fysisk beröring passar en bättre och kunna respektera det.

Israeler erkänner övergrepp

En artikel i dagens DN men som bara finns i pappersutgåvan och inte nätupplagan. Kvinnliga värnpliktiga vittnar i en ny rapport om att hur de pressats att delta i trakasserier mot Västbankens civilbefolkning. Rapporten publicerades av Shovrim Shtika en israelisk soldatorganisation som enligt uppgift i DN lagt sig vinn om att endast ta med bekräftade uppgifter.

Eftersom artikeln av Nathan Shachar inte finns på dn.se så rekommenderar jag vidare läsning för den intresserade på http://www.shovrimshtika.org/index_e.asp 

HÄR har vi ett verkligt problem!

Kan du föreställa dig smärtan då ditt ansikte smälts bort av salpetersyra? Det hände minst 48 medsystrar i Pakistan förra året. Varför? De nobbade en man, eller föll i onåd hos sin make. Denna fruktansvärda variant av hedersrelaterad brottslighet är det ganska tyst om här i Sverige där vi hellre skriver spaltmeter och talar i timmar om kvinnor i burka i Sverige - ett icke existerande fenomen! Skulle vi kunna samla oss till en solidaritetshandling gentemot dessa medsystrar i stället för att prata bort tiden på oväsentligheter? Jag tänker försöka undersöka om man kan stödja ASF Acid Survivors Foundation, om andra jobbar med frågan i Sverige mm. Den som vill, anta utmaningen: här har vi ett verkligt problem att göra någonting åt!

Dagens korkade ...

Kommer att återkomma lite då och då. Skicka gärna egna bidrag!

Jag hade ramlat och fått en stor muskelbristning. Väl hos läkaren så bad han mig att ta av mig byxorna. Då jag sa att jag inte kunde, så tittade han på mig med den där "dum religiös fanatiker-blicken" och sa: - Men jag måste ju få undersöka dig! Jag svarade: - Men JAG KAN JU INTE RÖRA MIG JAG ÄR SKADAD! Doktorn fick hjälpa mig både av och på med brallorna och med kryckor och sjukresor. Hoppas han lärde sig något på kuppen.

Reinfeld; vuxna kvinnor kan klä sig själva!

Jag har aldrig gillat niqab/ansiktsslöja. Den är opraktisk, kliar, man ser sämre och det försvårar att ta de där underbara rundorna på Stockholms caféer och restauranger. Dessutom så är jag inte av den åsikten att den är påbjuden av religiösa skäl. Trots detta funderar jag nu på att ta på mig den. Inte av religiös övertygelse, inte pga. någon gubbe då jag är singel och för övrigt skulle kasta ut en karl ögonaböj om han hade åsikter om mina kläder. Utan för att jag helt enkelt vill protestera mot den osannolika hetsjakten på en liten skara kvinnor som valt att täcka sitt ansikte. I ett fritt land. Tja, hur fritt då? Är det fritt att staten ska bestämma att alla kvinnor måste visa vissa delar av sig själva för att ens få röra sig utomhus? Ska de få böter annars? Eller spöstraff? För att få lite inspiration till metoder och straffskalor får väl herr Reinfeld som enligt DN funderar på burkaförbud,  vända sig till Iranska regimen och talibanerna, i övriga delar av världen brukar ju vuxna människor få välja sin klädsel själva. Ja fram till helt nyligen då.

Vem klär sig inte som den vill? Alla ni som är föräldrar kan säkert intyga att barnen redan i 2-3 årsåldern är väldigt svårövertalade att ta på sig något som de inte vill. Varför ifrågasätter man då vuxna människors förmåga att klä sig själva? Eller handlar det här egentligen om någonting helt annat?

Muslimerna har nu i många år hamnat på defensiven angående klädregler och påstått förtryck. Är det ett sätt att hålla oss upptagna så vi inte agerar i större frågor gällande minoriteters situation? Vanligtvis ogillar jag konspirationsteorier men det är ett evinnerligt tjat om våra kläder, en dimridå så man lämnar de större och i högsta grad verkliga problemen med jämställdhet och kvinnofrid som vi faktiskt har i landet. Och detta i ALLA folkgrupper.

Läs noga nu, Fredrik: Jag har rört mig i muslimska kretsar i cirka 20 år. Lika länge har jag agerat för kvinnofrid i olika former.  Jag har stött på ett fåtal kvinnor som vill bära ansiktsslöja. Flera av dem gör det dessutom MOT deras familjers och makars vilja. Att bedöma andra genom enbart sina egna trånga värderingar gör att man ofta hamnar helt fel. Det som är frihet för dig  kanske inte är det för andra. En gillar att visa upp sin kropp, en annan gör det inte. Självklart ska vi hjälpa förtryckta kvinnor! Ni har möjligheten. Låt kvinnofridsarbetet bli professionellt i stället för ideellt- ha riktiga center mot familjevåld och förtryck tillgängliga för alla som behöver det så man kan ta sig loss ur en kränkande relation i stället för att ge en liten otillräcklig allmosa till kvinnojourerna. DÅ kan kvinnor i Sverige inte bara klä sig som de vill utan LEVA som de vill!

Dessutom: tror du VERKLIGEN att en misshandlare som tvingat på sin kvinna burka låter henne gå ut utan den bara för att du lagstiftar? Är du ute efter något mer seriöst än att fiska röster från SD, så kom med mer konstruktiva idéer för kvinnors frihet än att man ska klä av sig.

Jag en himla bra socialarbetare, passionerad hobbyfotograf och smyckesmakerska

... med starkt samhällsengagemang och kunskap inom ett brett område. Media står i kö att få tala med mig. Gissa om vad? Jo, hur jag blivit diskriminerad för att jag är muslim och har sjal på huvudet! Är det någon som inser att man inte har lust att ge offerrollen ett ansikte resten av sitt liv utan hellre talar om det man brinner för, såväl yrkeskompetens som intressen? Att man vill vara en mångsidig människa som kan engagera sig i nybyggen i hemkvarteret, droghandel i city eller nya skattebestämmelser. Som sitter och meckar med ett snyggt smycke eller är ute och fotar eller bara sitter på restaurang med vännerna och pratar om allt mellan himmel och jord?

Det är nog inte många på vår jord som är sugna på att vara andras tycka-synd-om-objekt och ständigt uppträda som ett offer för onda omständigheter och fördomsfulla människor. Buhu?!

Hur länge tar det innan det är naturligt att en muslimsk kvinna syns i TV för att hon är en kompetent yrkeskvinna, framstående inom sitt ämne, eller en passionerat engagerad och kunnig politiker? Tja kanske kunde vi få utvecklingen att gå LITE snabbare om alla vågar vägra offerrollen och exotisk avvikar-rollen. Jag hoppas att fler och fler gör det.

Extremism? Nej tack!

Skulle du vilja gå i en religiös skola med detta budskap?:

Skolan har en bred målgrupp i alla de som vill avsätta en eller två terminer för att arbeta seriöst med sin tro och har en beredskap att låta sig formas.

Alltså, att utvecklas i sin religion är inte något som man gör med hjälp av sunt förnuft eller eget sökande och reflektion utan i stället ska man låta sig formas? Formas till vad? En lydig sektmedlem? Någon som inte tänker själv utan bara accepterar en massa saker? Och ska tro vara något man ägnar sig åt på heltid, enbart?

Jag noterar att det i Koranen tydligt framhålls att människan ska ha full frihet i trosfrågor. Att budskapet att tänka efter upprepas på många ställen. Att man kan vara seriös muslim men ändå vara engagerad även i det världsliga, njuta av livet och känna tacksamhet.

Vad är nu detta för religiös skola egentligen? Jo en bibelskola nära dig! Var det nån som sa att det var islam som är totalitärt? Hörde inte riktigt.

Din svenne-rasist, du diskriminerar mig!

Äckliga otrogna svenne- rasist! Varför diskriminerar du mig? Varför ser du alltid så sur ut då jag smäller igen porten framför dig eller slänger skräp på bakgården? Du ska inte trakassera mig bara för att jag är muslim! Och hör sen! Du bankar i väggen då jag ber morgonbön klockan 03.32 och passar på att lyssna på lite islamiska renläriga sånger efteråt. Du måste verkligen hata mig för att jag är muslim! Igår sa du dessutom åt min son som lekte i trappuppgången att han skulle vara lite tystare, du är vår sanna fiende. Barn måste ju få leka och det är naturligt att man slår litet grand på järnräcket. Liksom, han höll väl bara på någon timme innan du kom ut och klagade. Du hatar bergis muslimska barn. Äckliga otrogna rasist. Sen så diskriminerar du mig i tvättstugan också, jag fick inte tvätta på din tvättid sist. Så himla orättvist att du sa att du hade bokat och ville tvätta klart. Man ser hela tiden tecken på att du avskyr oss muslimer och bara skulle vilja ha bort oss från din fina svenska trappuppgång. Men vänta bara, jag ska visa dig. I morgon ska jag ha fest hela natten och du kan inte göra NÅGONTING åt det. Här är Sverige och jag får bestämma. Du kan inte göra ingenting. Så det så!

Nån mer än jag som är trött på den här sortens "muslim"? Sämsta tänkbara uppförande och attityd men tycker att alla andra är rasister. Må Gud vägleda dem!

Islamist? Javisst!

Nu har våra kurdiska vänsteraktivister ett nytt projekt: att försöka förskjuta den gängse definitionen på islamist från en militant aggro-musse till vilken praktiserande muslim som helst. Har man som muslim en politisk åsikt, t.ex. arbetar för att främja religionsfriheten, så utpekas man genast som islamist med "politiska ambitioner". Snälla nån, alla har väl rätt att få ha politiska åsikter och jobba för dem i en demokrati? Eller är just muslimer exkluderade från den rättigheten? Om det nu fanns så många sekulära muslimer som var enormt störda på de muslimska skäggiga gubbar som figurerar i media och träffar politiker, då skulle de väl kunna bilda egna förbund och driva sina frågor?

Jag tror snarare att det är praktiserande muslimer som har problem med att det är olämpliga personer som ges utrymme i media och framför åsikter om att slå frugan med dammsugarröret (nää det var tandborsten det skulle vara, va? Hoppas han i alla fall undviker att ha tandkräm på) och att bara män är kapabla till logiskt tänkande. Där sitter vi som gisslan när de framför den ena idén stolligare än den andra och presenterar ett knappast igenkänneligt islam - och påstår sig representera Sveriges muslimer! En riktig rysare. De kurdiska och iranska exmuslimerna och de skäggiga misogyna gubbarna är del i samma dramaturgi - och vi andra medelmussar är deras gisslan. Jag vill inte representeras av någon av dem. Vare sig vi gör bön och fastar eller inte, är slätrakade eller skäggiga, bär sjal, burka eller är barhuvade så borde vi agera för att få mer nyanser till debatten som mest sker över våra huvuden.

Viktiga Koranverser om hur vi behandlar varandra

49:12] Troende! Undvik i möjligaste mån att göra lösa antaganden [och förmoda det ena och det andra om varandra]; det kan ligga synd i sådana antaganden. Och spionera inte på varandra och tala inte illa om andra bakom deras rygg. [Eller] skulle någon av er vilja äta sin döde broders kött? Nej, den [tanken] skulle ni finna vämjelig! Och frukta Gud! I Sin barmhärtighet går Gud den ångerfulle till mötes!

[2:42] Klä inte ut det sanna med lögn och göm inte undan sanningen mot bättre vetande.

34:48] Säg: "[Mot lögn och falskhet] slungar min Herre sanningen; Han känner allt det som är dolt [för människor].

4:135] TROENDE! Slå vakt om rätten och rättvisan som Guds vittnen, även om det skulle vara till skada för er själva eller era föräldrar och nära anförvanter. Vare sig det gäller en rik man eller en fattig stackare är Gud närmast [att döma] såväl den ene som den andre. Låt därför inte era känslor [för eller emot någon] påverka er; då är det fara att ni avviker [från rättens väg].

Och om ni förvanskar sanningen eller undandrar er [att vittna], är Gud väl underrättad om vad ni gör.

[49:6] TROENDE! Om en människa som inte åtnjuter stadgat rykte [för tillförlitlighet] kommer till er med en upplysning, försök då reda ut [vad som är sanning], så att ni inte utan att inse det tillfogar [andra] skada och sedan måste ångra vad ni gjort.

16:90] GUD befaller att rätt och rättvisa skall råda [människor emellan och befaller dem] att göra gott och att vara givmilda mot de närmaste, och Han förbjuder alla skamlösa handlingar och allt som strider mot rimlighet och förnuft och allt som innebär en kränkning av andras rätt. Han förmanar och varnar er, för att ni skall lägga det på hjärtat.

[28:55] Och när de hör lättsinnigt tal, drar de sig undan och säger: "Vi får svara för våra handlingar och ni får svara för era handlingar; fred över er! Vi söker inte sällskap med dem som inte känner [skillnaden mellan rätt och orätt]."

[49:9] Om två grupper av troende skulle råka i delo med varandra, försök då mäkla fred mellan dem, men om den ena [gruppen] grovt kränker den andras rätt, ingrip då mot de skyldiga tills de fogar sig efter Guds bud; och, om de fogar sig, medla då mellan dem båda med rättvisa och opartiskhet. Gud älskar de opartiska.

[26:214] Och varna dem som står dig närmast [för Guds straff]

[22:38] Gud är de troendes Försvarare. Men Gud är inte vän till dem som sviker [givna förtroenden] och som förnekar [Guds välgärningar].

[6:165] Det är Han som har låtit er ta jorden i besittning och som har höjt några av er några steg över de andra för att pröva er genom det som Han har skänkt er. Din Herre är snar att straffa - men Han är helt visst [också] ständigt förlåtande, barmhärtig

[33:58] Och de som beskyller troende män och troende kvinnor för [handlingar] som de inte har begått, tar på sig ansvaret för grovt förtal och en uppenbar synd.

[24:19] De som gärna ser att skamligt förtal sprids mot de troende har ett plågsamt straff att vänta i denna värld och i det kommande livet. - Gud vet, men ni vet inte [hela sanningen].

Mina sista chokladbitar

Jaha då har jag smaskat i mig mina sista schweiziska chokladbitar inhandlade strax före minaretomröstningen. Jag gjorde chokladmousse på resterna.

Jag är glad att skanderande folkmobbar har uteblivit, men hoppas att alla världens muslimer gör mig sällskap i bojkotten mot alla scweiziska varor och tjänster. I synnerhet våra rika bröder och systrar som placerat pengar i det lilla landet. Hoppas dessa snabbt placeras om i andra banker, investeringsprojekten går till andra länder och kundkretsen glesnar. Konsumentmakt ska aldrig underskattas. Vintersemestern går definitivt till annat resmål.

Och här ser vi ett exempel på det jag skrev om igår

http://www.merkur-online.de/bilder/2009/10/08/488489/902666059-minarett-initiative-schweiz-plakat.9.jpg

Som vi vet så har man i Schweiz ett stort antal folkomröstningar. En och annan gång har man smålett överseende över alla petitesser som ska upp på dagordningen. Men i går var det en omröstning som gav kalla kårar.

Om ni klickar på bilden ser ni en valaffisch man inte trodde var möjlig. I ett land med max 5% muslimer, med ett fåtal moskéer så har man haft ett stort pådrag för att förbjuda minareter (Obs! inte böneutrop, det har det aldrig varit tal om).

Europa är på väg att förgiftas. Inte av minareter utan av rasister.

Skaka av de bruna lössen

Höll på att sätta kvällstéet i halsen då det dök upp reklam för ett visst främlingsfientligt parti här på Zoomin. Inte för att jag vill islamisera så mycket mer än mitt eget liv, men att få se äckliga bruna löss i kanten som kör hatpropaganda mot muslimer helt öppet. Vart är vi egentligen på väg?

Vi kan ju börja med att påminna om varifrån SD , ett parti som skrämmand enog har ambitioner att komma in i Riksdagen, har sitt ursprung, nämligen från nynazismen. Nu börjar samma typ av propaganda som föregångarna körde ut i 30-talets Tyskland. Det är nidbilder, påståenden om att det misshagliga gruppen kommer att "ta över" och förstöra landet, spridande av falska påstående avsedda att väcka hat och missaktning. Den som vill läsa mer om upptrappningen kan testa till exempel länkarna här nedanför.

Förintelsen under andra världskriget blev nu inte den sista i historien. Till denna enorma tragedi har lagts andra som t.ex.  Rwanda och Srebrenica där folk mördades brutalt bara för att de var från "fel" folkgrupp. Nu är det nog! Vi måste skaka av de bruna lössen innan det är för sent. Och du som inte är måltavla just nu, tänk på att de kanske kommer efter dig senare och då finns ingen kvar som protesterar.

http://www.levandehistoria.se/forintelsen/fakta/terror_mot_judar

http://www.levandehistoria.se/forintelsen/fakta/judeforfoljelserna

Med mördande reklam

Jag har funderat över hur urvalet av annonserna på Zoomin egentligen sker. Kollar till vänster och ser reklam för pyramidspel, bantningsgel (som bara lär krympa plånbokens tjocklek), bibelstudier online, julklappar till pojkvännen och sen dessa eviga annonser för dejtingsajter. Skulle konvertiter till islam vara särskilt intresserade av något av dessa alternativ? Eller är det någon miss i bedömningen av sajtens målgrupp? Tja svar står väl antagligen att finna i teknikens under.

Undrar vilka sökord jag råkat använda för att få den äran att promota dessa varor och tjänster.

 I min mardröm så sitter jag och min läsekrets snart och raggar på nätet inkletade med bantningsgel!! Det ger uttrycket "allting kan säljas med mördande reklam" en ny dimension. Men vi som konverterat är ju tänkande varelser, eller hur? Så reklammakarna har förhoppningsvis ogjort ärende på konvertitakuten.

I overksamheten växer också något

Den här helgen har jag knappt förflyttat mig någonstans, trött efter en intensiv vecka landade jag här i min lägenhet. Och nästan barrikaderar mig med datorn, mina smyckesprojekt, telefonen och mina tankar som sällskap.

Funderade just på vad jag har åstadkommit egentligen. Men även i overksamhet växer ju något, ur tankar och reflektioner föds en rörelse, en livets dynamik. Och vad skulle man ta sig till om man inte hade tid att  tänka? I Koranen nämns ju just reflektionen ett stort antal gånger. Och utan den, då stagnerar man. Inte att förväxla med ältandet såklart (sånt kan jag också vara bra på emellanåt säger vissa som känner mig). Men att stanna upp ett ögonblick och se sig omkring - innan man snubblar på uppenbara saker. Det är något gott som föds i dessa overksamma dagar. Men i morgon så är det full fart igen :D.

Argast vinner?

Sen när är det kutym bland muslimer att argast vinner, att den som skriker högst betraktas som uppriktig och engagerad och den som manar till lugn och saklighet som ljum?

Jag är så trött på alla "rage-boys" som vrålar på demonstrationer med ansiktet rött och hopsnört, brusar upp i debatter och tror att verbalt våld går hem. Hade ohämmad ilska varit receptet så hade väl alla muslimers problem varit lösta för länge sen. Men så verkar inte vara fallet. En arg person ses sällan som vare sig uppriktig eller engagerad, utan bara just som arg.  Och dessutom brukar vrede uppfattas som skrämmande. Behöver vi fler som är rädda för muslimer?

Märkligast är det ju i ljuset av Koranen och Mohammeds tradition.

Där finner man inget om att man ska vara verbalt aggressiv och visa ilska. Tvärtom. Så här står det i Koranen:

[31:19] Var måttfull i ditt beteende och dämpa din röst! Finns det något fulare än åsnans skriande?" 

[17:53] OCH SÄG till Mina tjänare att de [i samtal och diskussioner] använder [ett hövligt språk] och söker de bästa, de vänligaste orden. - Djävulen är alltid beredd att så osämja mellan dem; Djävulen är människans förklarade fiende.
 

Vad håller Aftonbladet på med?

Jag är inte alls förtjust i konspirationsteorier och paranoida tendenser om att alla är ute efter en. Men nu börjar jag faktiskt undra över Aftonbladets agenda. vad för nytta har publiceringen av Åkessons vidriga Goebbels-inspirerade artikel där han hetsar mot muslimer med hjälp av allehanda retoriska knep, överdrifter och ogenerade lögner? SD:s bruna agenda kan knappast vara en nyhet värd att nämnas för någon läs- och skrivkunnig. Den är känd sedan länge.

Vad hjälper det att AB i efterhand rapporterar att det som stod i gårdagens blaska inte är sant? Det man läser finns i alla fall kvar i sinnet och påverkar även på längre sikt människors känslor och tankesätt. Och det är inte säkert att den som läste lögnerna sedan läser deras dementier. Allt fler verkar "veta" att muslimer är terrorister, våldtäktsmän och allmänt onda och farliga.

Jag vet att SD:s artikel har JK-anmälts, hoppas att det äntligen kommer en markering att gränsen är nådd då man urskillningslöst pekar ut en heterogen grupp människor och presenterar rena lögner om dem för att piska upp missaktning.

Jag undrar vad Åkesson egentligen ser som den slutgiltiga lösningen. Ska vi alla avrättas? Eller kanske deporteras? Vad tänkte han göra åt att allt fler muslimer är svenskfödda och inte har något annat land att "åka hem" till? Jimmy kanske kunde förtydliga vad han egentligen vill.  (tips: Aftonbladet publicerar tydligen vad som helst som kan sälja lösnummer) Vågar du gå hela vägen, Jimmy Åkesson och sjunga ut om vad du egentligen vill?

Tillbaka till medeltiden?

Det är något som fascinerat mig under många år nu. Att de som flytt från muslimska länder och skriker högt om det förtryck som sägs utövas där själva förespråkar att Sverige ska använda sig av liknande förtryckande metoder.

De vill att det ska införas klädlagar, precis som under medeltiden. Att människor inte ska få bestämma själva över sin livsstil och uppfostra sina barn enligt sin egen övertygelse. Dessa människor har tydligen inte fått nog av förtrycket eftersom de med jämna mellanrum ropar på repressalier och trakasserier mot muslimer.

Senast  är det Sakine Maddon som tycker att "slöja" ska förbjudas i grundskolan. OK? Så de tonårstjejer som vill ha sjal på sig, de ska bli tvingade att klä av sig? Vari ligger den friheten?

Sist jag kollade så stod det i FN:s barnkonvention att barn har vissa mänskliga rättigheter. Bland dem finns religionsfrihet. Titta på artikel 14 och 30!

Artikel 14
1. Konventionsstaterna skall respektera barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.  (just det Sakine, man får även vara muslim!)

2. Konventionsstaterna skall respektera föräldrarnas och i förekommande fall, vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter att på ett sätt som är förenligt med barnets fortlöpande utveckling ge barnet ledning då det utövar sin rätt.

3. Friheten att utöva sin religion eller tro får underkastas endast sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga för att skydda den allmänna sedligheten eller andra personers grundläggande fri- och rättigheter.

Artikel 30
I de stater där det finns etniska, religiösa eller språkliga minoriteter eller personer som tillhör en urbefolkning skall ett barn som tillhör en sådan minoritet eller urbefolkning inte förvägras rätten att tillsammans med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget kulturliv, att bekänna sig till och utöva sin egen religion eller att använda sitt eget språk.

Den som förespråkar klädlagar så kanske borde åka till Iran eller Sudan där det praktiseras? Men det är klart,  kanske tycker de diktatur bara är bra då det är de själva som får bestämma och kan tvinga andra att leva som det passar dem? Men varför ska de försöka förstöra de fri- och rättigheter som finns i Sverige?
 

Till sist: det går fint att cykla, köra bil, simma, tänka och skratta med sjalen på. Den som inte tror på det, kontakta gärna Konvertitakuten för kostnadsfri support..

Fredspriset till en krigsherre

Hur tänkte de egentligen? Är en president som krigar i Irak och Afghanistan en värdig mottagare av fredspriset? Kanske har Barack Obama en potential, kanske inte. Visst har han en mer sympatisk framtoning än sin föregångare. Men fredspriset?? Nää, han borde ha fått leverera betydligt mer innan han kunde komma i närheten av att vara en värdig mottagare av Nobels Fredspris. Kom tillbaka efter att ha lämnat Irak och Afghanistan, kompenserat folken för all förstörelse och lidande och dessutom ha gjort något konkret för fred i Palestina.

Härskarteknik

Härskarteknikerna är gamla och välkända från den feministiska litteraturen.

Det handlar om olika tekniker -medvetna eller omedvetna- som folk använder för att trycka ner och förminska, härska och dominera.

Tekniken dubbelbestraffning dvs "hur du än gör så är det fel" verkar speciellt populär då det gäller muslimska kvinnor. Man klagar ofta på den bristande integrationen, på att kvinnorna är "förtryckta" och lever ett bakåtsträvande liv i sina förortslägenheter, arbetslösa, beroende av mannen.

Men då den muslimska kvinnan vill komma sig ut, vad händer?

Då hon studerar så betraktas hennes klädsel som ett problem

Då hon söker jobb är det samma sak,

OM hon trots allt får ett jobb ska hon finna sig i gliringar, frågor om hon kan klä av sig osv på bästa arbetstid.

Söker hon samhällsuppdrag anses hon olämplig pga. sin religion.

Tillbaka till spisen , kvinna!!

Men fy så låg integration det är bland muslimska kvinnor!!

Damn if you do, damn if you don't

Svara då, du som är muslim!

Är det någon mer som blir trött på att man som muslim alltid förväntas vara beredd att stå till svars för hela världens muslimer, besvara de mest bisarra frågor i märkliga situationer?

En lista på frågor jag fått på jobbet (samtliga av personer med högskoleutbildning):

• Varför är du muslim (på träff med de högre cheferna då vi satt runt bordet)
• Visst är moralen och shariah samma sak i islam (på kurs i socialjuridik)
• Hur gör du med örat på passfotot ( i kafferummet utan att hälsa först)
• Är du kompis med Binladen?
• Kan du inte klä av dig så jag får se hur du ser ut (inför 20 personer)?

Det verkar som om svensken tycker att den som är "annorlunda" får stå sitt eget kast och ska stå till allas förfogande för konstiga frågor i tid och otid. Men tänk om det var jag som frågade och ifrågasatte i stället:

• Vad har du för religion? Varför det?
• Visst är moralen inte viktigt för dig som sekulär svensk`?
• Hur gör du med skäggvårtorna på passfotot?
• Är du kompis med Hells Angels och IRA?
• Kan inte du klä av dig så jag får se hur du ser ut (såå nyfiken på din BH)?

Låter de här frågorna mer absurda och i så fall varför? De färgade svenska glasögonen verkar vara rätt repiga emellanåt och omdömet sviktar. Men sjutton vilket fritt land vi lever i! Bara vi väljer samma som alla andra.

Ramadans baksida

Det finns människor som inte äter och dricker på dagtid under Ramadan. Men vad de däremot glömde är att avstå från dåliga handlingar. Vad tänker den som skäller ut sin familj, slår sönder saker hemma eller ägnar tiden åt att sova bort dagen eller vegetera framför tv:n? Tyvärr finns en del kvinnor som avskyr Ramadan pga. att deras muslimske make blir så otrevlig att de bara räknar dagarna tills det är över. Och sen då solen gått ner så svullar man hejdlöst och festar hela nätterna. Eller hårdbevakar alla tv-serier och sitter och skvallrar. Det blir då likt en tio gånger längre julhelg hos en sekulär kristen familj med Norén-inspirerade relationer. En förstoppande och frustrerande historia.

Så här sa Mohammed om det här sorgliga fenomenet:

"En del människor fastar men får bara hunger.(Han fastar men begår synder som ogiltighetsförklarar hans belöning och därför får han endast hunger.) (Ibn Majah 1/539, Targheeb !/453)
 

Ramadan

Vad betyder Ramadan för dig?

En månad då gubben sover eller surar på dagarna och man tassar på tå och håller andan?

En månad då man står dubbelt så länge i köket?

En månad som känns som en lång ökenvandring?

Eller kanske något alldeles, alldeles underbart?

Jag älskar Ramadan. Tiden då ens vardagsrutiner bryts och man får chansen till en nystart i sin viktigaste relation, den med Gud. Jag älskar de tidiga morgnarna då jagstiger upp och lagar lite frukost innan den långa fastan tar vid, sippar på mitt té och tänder ett par ljus och kontemplerar över livet. Älskar då klockan slår morgonbön, jag tvagar mig och reser mig upp för att dyrka den Ende värd att dyrkas. Sitter stilla efteråt och ber mina böner för mig själv, mina nära och de jag inte känner. Jag älskar de långa dagarna, fyllda av lugn, tålamod och förväntan. Jag älskar väntan på tiden för fastebrytandet, den första klunken vatten och den tillhörande bönen. Jag älskar kvällsbönen innan måltiden, då dagen är över och man samlar sig för en natt i dyrkan. Jag älskar nattbönen, i synnerhet då jag står sida vid sida med någon jag älskar och vi förenas i samma kärlek och dyrkan.

Ja jag älskar alltsammans.

I år har Ramadan varit en tid men mycket samvaro och gemenskap. Men så har det inte alltid varit för mig. Det har varit andra fastemånader med helt andra premisser. Därför är jag ännu mer tacksam för alla dessa lyckliga ögonblick. Och jag vill påminna alla mina läsare om att vi ska låta Ramadans välsignelser nå alla de som söker den, i det som vi själva kan göra. Kom ihåg era systrar och bröder, familjemedlemmar och nödställda ni inte känner. Guds välgärningar är obegränsade så låt oss bidra till att sprida glädjen vidare. För om vi lämnar de ensamma och tittar bort då vi möter nöd, då går vi miste om så mycket. Ge i Ramadan, så kommer välsignelsen tillbaka till dig.

Sikta mot stjärnorna

Så här är det:

Jag har en särskild kärlek till vissa saker i naturen. Jag älskar havet. Jag älskar öknen. Och - jag älskar att se en riktigt vacker stjärnhimmel.

Veckan som gick var jag i en liten stuga utan moderna faciliteter, levde som man säger, nära naturen. En skog omgärdade det lilla huset, men bara ett par hundra meter bort fanns havet och en stor sandstrand där det i stort sett är folktomt dygnet runt.

Flera av nätterna jag tillbringade där så var det stjärnklart, tyst och underbart. Natten var svart som sammet där jag smög mig ut iförd pyjamas och en enorm sjal som jag virat omkring mig och se! Hela himmelen full av underverk, vart jag än tittade, den välvde sig över oss i all sin prakt. Det är inte ofta en modern stadsmänniska upplever sånt här. Men jag vet att det är just dessa stunder som jag lägger på minnet, att ta fram då det är mörkt, då stressen sliter i mig, i en evighetslång bilkö eller i kassan på stormarknaden.

Utan de här små små stunderna och stillhet, skönhet och lugn... hur skulle man orka den vanliga vardagen? Ja med tron så löser sig det med. Och visst finns glädjeämnena där också.

Men jag längtar i alla fall tillbaka till den svarta stjärnhimlen nära havet nu då jag sitter vid datorn och tittar ut på regntunga moln och hör trafikbruset utanför.

segregation i min tappning

Varför ser jag så sällan andra muslimer där jag är? Ja, nu har jag haft en alldeles alldeles underbar HEL semestervecka omgiven av muslimska systrar varenda dag, fast vanligtvis så ser jag ju inte så många. På mitt tjänstemannajobb så finns ingen mer muslim än jag, såvitt jag vet. Vilket alltså innebär typ att i alla fall ingen annan visar att h*n är muslim. Då jag går till ställen som jag själv gillar, typ Rosendals trädgårdar eller Vinterviken eller något museum, då lyser också mina muslimska syskon med sin frånvaro. Det känns lite konstigt att en såpass stor minoritet är ganska osynlig i så många miljöer. Eller är JAG konstigt som väljer andra utflyktsmål?

Å andra sidan så är jag själv ledsen att jag inte har så många bekanta som inte är svenskar/skandinaver, och ingen nära vän... hur blev det så? Varför denna brist på integration? Ja jag vet inte. Jag som rör mig i ett ingenmansland mitt emellan... eller så kan man se det som Rumi som sa att han hade en fot i hela världen. Ja, det låter betydligt trevligare.

Och nej, jag släpper inte drömmen om integration.... *hallåå nån med annan bakgrund än svensk som vill bli min kompis*

Hatbrotten ökar

Idag så kom nya skrämmande siffror på det ökande antalet anmälda hatbrott. Alltså brott som begås för att man vill skada och förödmjuka  offret pga. dennes etnicitet, religion, sexuell läggning. 5900 sådana brott har anmälts under förra året och tre fjärdedelar av dem hade rasistiska motiv. Hurdana mörkertalen är kan man bara gissa men det står ju i alla fall klart att man med "fel" bakgrund, hudfärg, tro och läggning riskerar att drabbas av brottslighet som beror på att man är just den man är. En kränkning av mänskliga rättigheter  som dessvärre i de flesta fall kan fortgå utan några påföljder. 8 % av brotten klarades upp, de övriga 92% får alltså försöka att leva vidare med att ha blivit utsatt, tagit mod till sig och anmält och sedan inte få någon upprättelse.

Jag kan inte låta bli att fundera lite på att de ansvariga för rikets säkerhet lägger resurser på alla möjliga saker som att spana på ungdomar "i förebyggande syfte" i stället för att ta sig an att klara upp de brott som faktiskt begåtts. Kanske dags för en kursändring? Om minoriteter ser att brotten som begås mot dem tas på allvar så kanske även utanförskap och tillhörande sociala problem mm kan minska?

Ett samhälles moraliska status kan mätas genom hur man behandlar utsatta grupper som t.ex minoriteter och sjuka. Bättre kan vi väl? Fram med resurser till att stävja hatbrotten. Nu.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/tre-av-fyra-hatbrott-ar-rasistiska-1.900230

En sann muslim känner endast allvaret

Så stod det på baksidan av en bönetidtabell som jag av en händelse fick i min hand hos en väninna långt innan jag själv var muslim. Jo jag tackar, ska man alltid vara stenallvarlig, aldrig skoja? Vilken självförnekande religion tänkte jag.

Hur upphovsmannen hade resonerat vet inte jag, för i islam så är ju glädje och tacksamhet centralt, ett leende räknas som välgörenhet och det finns beskrivet att Mohammed själv hade en god portion humor. Så varifrån kommer dessa surisar som har en egensnickrad syn på hur en sann muslim borde vara? Inte vet jag, men uppmanar själv till att verkligen följa och sprida vidare traditionen att vara glad och sprida glädje då man kan. Några som jag personligen gillar är Nasheed-gruppen Raihan som här sjunger just om att sprida leenden:

Senyum

Gud finns - i alla fall i mitt liv

Humanisternas kampanj som går ut på att Gud nog inte finns  har fått större uppmärksamhet än man hade kunnat förvänta sig om deras påstående att högst 20% av befolkningen tror på en högre makt vore sant.  Det har genomförts SIFO-undersökningar där siffror på 28 respektive 32 % svenskar säger sig sakna Gudstro (Källa:Wikipedia). Det är en väsentlig skillnad mot Humanisternas version att 80% icketroende får sina liv dikterade av resterande 20% som klassas mer eller mindre som stollar som tror på vidskepelse och galna fanatiker. För att förstärka budskapet så tar Humanisterna till enorma reklampelaraffischer i samma storlek som diktatorer använder sig av för att tvinga sin överhöghet på undersåtarna i varje gathörn och T-banestation. Själv så har jag åsikten att endast osanningar behöver skrikas ut med megafon eller sättas upp i enorma format på väggarna för att bli hörda.

Noterar särskilt att de "religiösa" (I bildspråket är det explicit judar, kristna och muslimer som utpekas, kanske andra religionerär mer OK?) beskylls för att "diktera livet" för alla andra. Kanske man borde kolla upp om verkligen merparten av svenskarna vill avskaffa samtliga högtider under året och bränna biblarna och göra nattklubbar eller hotell av kyrkorummen?

Nej humanisterna sjunger högt och falskt. Kampanjen bygger på desinformation och att vara riktigt högljudd.  Och dessutom en god portion intolerans och bristande respekt mot meningsmotståndare.  Ja, just det som man gärna beskyller troende för! Intressant, för inget trossamfund har mig veterligt gått ut med kampanjer riktade mot ateister och agnostiker.

Till detta kommer sen den fåniga artikeln "Ateismen provocerar" i DN. Jasså? Vem då? Ärligt sagt så har jag aldrig märkt något större intresse för ateismen över huvud taget innan denna enormt påkostade reklamkampanj och påföljande kolumner i dagspressen. Det som däremot provocerar mig är författarens hybris att kunna utdöma vem som väljer rätt och fel sida. Enormt arrogant hålling gentemot meningsmotståndare.

För min del så får man hemskt gärna förneka Guds existens, tro på att jorden kom till av en slump, utan någon mening, att våra liv saknar något särskilt mål och mening och att det inte finns några etiska grundprinciper att samlas kring. Det är inget tvång i religionen vare sig enligt Svensk grundlag eller Koranen. Man får även tycka/tro att jag är ointellektuell, vidskeplig eller rent av korkad som är troende och ser större rimlighet i att denna fantanstiska skapelse har en Skapare, att det finns en mening med livet och döden och att det finns några absoluta gränser för acceptabelt beteende som man inte får överskrida.

Klart är i alla fall för mig att jag inget har att förlora på min tro. Inte ens om jag skulle ha fel... det enda jag "missat" är väl en och annan fylla och one-night-stand. Och det är jag så gärna utan.

Gamle Svarten - kamrat i vida världen

Märkte att en viss Svarten länkat till oss på Konvertitakuten, kanske månne är h*n själv intresserad av att konvertera snart eftersom ett stort intresse tydligen är att kartlägga muslimska bloggare? Jaja, gratis reklam är ju sällan fel så här opponerar vi oss inte alls. Tack för hjälpen.

Men man kan ju undra om det blir viss besvikelse över att den här bloggen nästan aldrig handlar vare sig om islam eller muslimer? Nåja, vi måste alla öva på att hantera frustrationer i vardagen. Här fortsätter vi med det feministiska antirasistiska konceptet kryddat med lite politiska sakfrågor och en och annan kuriosa. En vän IRL tyckte höromdagen att undertecknad är svårplacerad politiskt, men det bjuder vi också på.
Ha en glad och skön långhelg, all folks ;)

Sjukt i vården

Ju friskare du är desto mer är du välkommen till din vårdcentral. Nya given i Stockholms primärvård.

Vem har kommit på denna kvalificerade idioti som gör att de som behöver vården mest får det sämre? På vilket sätt tjänar man på att strunta i provtagningar så patienterna inte får rätt hjälp och således går med sina besvär och sämre livskvalitet och produktivitet?

Jag sökte nyligen vård själv efter att ha konsulterat Dr Google och fått fram en teori om vad jag kunde ha. Jag fick min provtagning - men inga andra förslag till utredning. Bara en fråga om jag "hade varit med om något"  eller kanske var deprimerad. Det verkar vara en slasktrattslösning. Strunt i provtagning och ge lite antidepressiva i stället o bli av med patienterna enklare och billigare. (lyckligtvis så är jag inte deprimerad, bara en aning frustrerad över vissa av livets vedermödor)

Ersättningssystemet borde ses över omedelbart, att man inte får adekvat hjälp då man söker vård kan aldrig bli billigt i slutänden. Och sen, om nu någon bryr sig, så är det oetiskt. Klart slut!

http://www.dn.se/sthlm/vardval-stockholm-allvarligt-sjuka-ar-en-dalig-affar-for-varden-1.890708

Hur många till måste dö?

http://www.dn.se/sthlm/anhallen-for-mord-pa-sin-fru-1.871143

En i veckan. Så många kvinnor dör varje år i Sverige pga. våld från en partner eller f.d. partner. Men den bevisade officiella siffran är cirka 16.  Misshandel av kvinnor och barn är ett vanligt fenomen i vårt jämställda (?) land.

Nu har ännu en kvinna dött för sin mans hand. Hon hittades i sitt hem med märken på sin kropp efter grov misshandel. Mannen hade angivit sig själv.  Tydligen har han tidigare dömts till rättspsykiatrisk vård för mordförsök, och nu så fick han möjlighet att fullfölja mordet. Varför?

Vad är det för signaler när man tar hårdare tag med ekobrottslingar än med den som utsätter familjemedlemmar för grovt våld?  Varför ska den som dömts till psykvård släppas ut för att kunna fullfölja brottet? Om personen nu är vid sina sinnens fulla bruk så borde väl vederbörande överföras till ett lämpligt fängelse? Och nej, jag sitte rinte här och omhuldare vedergällningsprincipen. Men däremot så ifrågasätter jag varför det behöver finnas så månag kvinnor och barn som lever i skräck .... skräck att han ska komma tillbaka och slå sönder deras kropp, knäcka deras själ och kanske i värsta fall beröva dem livet. Många får gömma sig bakom stängda dörrar, får byta identitet mm för att klara livhanken. Men misshandlarna kommer oftast undan helt eller kommer ut efter ett kort fängelsestraff eller vistelse på psyket.

Våld i hemmet märker en för livet. Men våldsverkarna tillåts fortsätta med sin brottslighet. Vi vet att de påfallande ofta är serieförbrytare, de skaffar nya partners som de också misshandlar.

Ännu en medsyster är död nu. När ska det bli ett slut? När ska man på allvar prioritera att skydda brottsoffren?  Ett liv utan våld och kränkningar är en mänsklig rättighet som många kvinnor och barn faktiskt inte åtnjuter i dagens Sverige. Det är en skam.

Ge oss Sverige tillbaka!

"Om Sverige befriades från mångkultur"

Bill och Bull från Rassepartiet satt och filade på en framtidsvision.

Det är en skam så blattefierat vårt kära fosterland har blivit sa Bill.  Ja! Blattevälde var ordet sa Bull. Nu ska vi rensa upp i träsket och återföra allting till dess rätta tillstånd. Bort med mångkulturen och fram med den äkta svenska enfalden sa Bill och Bull jublade högt.

En dag vaknade de till en helt ny blattefri värld.

Tidningen lyste med sin frånvaro i brevlådan på morgonen. I det sverigesanerade köket så fanns salt sill och knäckebröd, men inget kaffe. Sånt växer ju bara i hottentott-länderna och är därför odrickbart. Lite varmvatten fick duga till knäckemackan.

På med vikingadräkten, vad nu chefen ska säga om det? Ja vad tusan, om han klagade så finns ju dessa antidiskrimineringsverksamheter dit alla blattar tidigare vänt sig för att klaga. Nu fick de hjälpa en riktig missförstådd svensk för en gångs skull.

De skulle gå ut men kunde inte låsa dörren innan de hittade kroken som hängde i dörrkarmen.

Bill och Bull hade en lång väg till jobbet men döm om deras förvåning då T-banan var stängd. Vafalls sa Bill. Ja vafalls sa Bull. Varför fungerar inte T-banan idag? Då de frågade en annan resenär fick de reda på att både spärrvakten och flera T-baneförare hade deporterats. Ja det är rätt sa Bill, ja ut med packet sa Bull. Någon taxi fanns inte heller att uppbringa så de började promenera mot kontoret. Men de fick rejält ont i fötterna på vägen till arbetet´. De var dessutom väldigt varma   i vadmalskläderna för bomullen från indien hade fått sitt pass påskrivet.  De fick reda på att alla vagnarna skulle skickas tillbaka till Frankrike och Italien där de köpts. Bara svenska produkter fick ju användas.

På vägen blev Bull svårt chockad då han såg kvinnor med hucklen vart han än såg. De hemska kvinnorna. Påskkärringarna. Hade de inte blivit av med de förbaskade muhammedanerna än! Skandal var ordet sa Bill. Ja verkligen skandalöst sa Bull. De kände iskan  koka och yllekläderna kliade allt mer. Deras glåpord om mussar och påskkärringar togs mot med stor förundran av kvinnorna i hucklen. När de frågade så fick de reda på att kvinnorna inte var några främmande muhammedaner utan svenskor som klädde sig enligt äkta svensk sed. Hur kunde detta komma sig? Fanns inte mycket annat att göra än att dämpa sig med ett rejält glas mjöd. Hungern riste i magen efter den två och en halv timme långa promenaden och det var redan snart lunchtid innan de ens kommit in på kontoret. De passerade även Indiska som var stängt pga. kultursanering. Tunikaförbudet hade trätt i kraft i går. Bra att slippa dessa främmande kläder sa Bill men började bli allt mer illröd av klådan från vadmalsdräkten. Det hela blev inte bättre av brynjan eftersom han var nickelallergiker men vad gör man inte för det ädla fosterlandet? Men innan han skulle gå in på jobbet så stod han inte ut längre utan ställde sig dubbelvikt på trottoaren för att få av sig ringbrynjeskjortan på enklaste vis. Bull fick lov att hjälpa till.
 

De hade inte behövt göra sig besvär med att ta sig till jobbet. Ingen annan hade kommit dit. Då de var hungriga så tänkte de gå och äta köttbullar med potatis på favorithaket som faktiskt hade svensk ägare. Det var faktiskt öppet. "En stor tallrik köttbullar" sa Bill. "För mig också" sa Bull. Döm om deras förvåning då det inte längre fanns på menyn. Köttbullarna hade förpassats till Turkiet igen efter en alldeles för  lång vistelse i Sverige som främmande maträtt.

Nu fanns bara grissvål och mjöd och havregrynsgröt. Det hade varit svårt att få fatt på äkta svenska råvaror i en hast. De försökte ignorera kväljningarna då de åt och drack. Ägaren lovade att utbudet snart skulle bli bättre igen.

Då Bill och Bull hade vandrat hem igen så hade de nött hål i skosulorna och haltade fram. Affären var stängd för inventering och kultursanering.

Nä nu måste vi ha en bärs och en pizza sa Bill. Ja en bärs och en pizza ska vi ha sa Bull. För i utmattningen hade de glömt att dessa osvenska varor inte längre fanns till försäljning. Faktiskt fanns ingenting alls till försäljning.  Bill haltade betänkligt och tänkte ringa vårdcentralen. Han fick veta att pga. att två tredjedel av doktorerna deporterats så var väntetiden för vård numera 5 veckor. 

De satte sig framför TV'n men alla program utom nyheterna hade utgått pga. utländsk påverkan. Dagen därpå skulle alla svenska serier börja sändas i repris utlovades i den rullande texten.

Bill började gråta. "Låt detta vara en mardröm!" snyftade han. "Mardröm var ordet" bölade Bull... Ge oss Sverige tillbaka! ropade Bill. "Tillbaka var ordet" skrek Bull.  Och sen vaknade de i det föränderliga men ständigt svenska Sverige.

Muslimofobt hopp i galen tunna

http://www.dn.se/opinion/signerat/muslimofobi-skilj-pa-sak-och-person-1.856752

Nu har det dykt upp ett nytt ord: Muslimofobi. Tanken är, att det är helt okej med "islamkritik", ja ni vet att kritisera sånt där som att männen har vida byxor för att det tror att Mohammed ska återfödas av en man, att männen får spöa sk*ten ur kvinnorna, att kvinnor är hälften värda, att man får (och ska) döda alla oliktänkande och andra befängda påståenden om islam som är direkt osanning. Och att hålla sig med dessa osanningar och "kritisera" dem är ju helt i sin ordning, eller hur? Men man ska däremot inte vara rädd för muslimerna, vara "muslimofob". Man når en ny intellektuell och moralisk höjd genom att säga till muslimen att "jag accepterar dig men det du tror på är inte vatten värt, bara kvinnovåld, vidskepelse, krig och elände, rena sk'ten". Tadah! Plötsligt kan man trasha andra utan att framstå som lika trångsynt och intolerant.

Jag har aldrig sett någon islamkritik värd namnet. Det brukar vara en blandning av struntprat och vandringssägner samt politiska problem i länder där det bor muslimer som man kritiserar. Och tro mig, jag är inte ett dyft rädd för någon islamkritik. För det första så tål islam kritik. Och för det andra så är det inget tvång i religionen (se Koranen 2 :256, för en gångs skull en äkta källhänvisning). Men jag är däremot allt räddare för alla trångsynta, inskränkta och intoleranta människor som tror att det hjälper att svänga sig med nya ord då man utger sig för att seriöst kritisera någonting som man har väldigt liten kunskap om.

De västerlänningar som bemödat sig om att informera sig litet mer ingående om vad islam står för är påfallande ofta islamvänliga - eller rentav muslimer.

Däremot kan jag som själv är muslim emellanåt förnimma en påfallande muslimofobi- ja det är riktigt frustrerande att bevittna misslyckade diktaturer, patriarkala kulturer som dominerar över religionen, dysfuntionella invandrare ... och så vidare.

Så visst är det bra att skilja mellan sak och person. Bara man inte blandar ihop vad som är vad. Islam är en god religion (som visserligen kan missbrukas som det mesta annat). Men alla muslimer gör inte bra saker hela tiden. Vi är som folk är mest, ibland bra ibland mindre bra. Muslimer har olika sociala problem och destruktiva drag i sina kulturer. Muslimer är inte perfekta, och varför ska man inte kunna kritisera en muslim likaväl som någon annan? Utan att beskyllas för någon fobi.

Härligt

http://www.wordle.net/gallery/wrdl/802218/Untitled

http://www.wordle.net/gallery/wrdl/797322/Untitled 

När skriken på torgen har tystnat...

...vänstersympatisörerna och islamisterna (fast jag undrar vad det ordet egentligen har för relevans) och palestinavännerna har gått hem till sig och allt vanligt hyggligt folk är upptagna med att vara rädda att få influensan. Då sitter våra medmänniskor i Palestina på bar backe utan mat, medicin och drivmedel. Gränserna är inte öppna vare sig mot Israel eller Egypten. Och det är tyst nu från alla aktivister som skrek högt i januari fast det säkerligen dör massvis med människor av krigsskador, brist på rent vatten, mat och medicin. Och snart kommer hettan också som de saknar skydd ifrån.

Ska nu någon reagera mot den humanitära katastrofen eller ska vi sitta kvar i soffan och oroa oss för influensan och kvarskatten?

http://www.dn.se/nyheter/varlden/fn-alarmerande-i-gaza-1.856455

Varför kan ingen bemöta Ahmadinejad?

http://www.dn.se/nyheter/varlden/fn-konferensen-om-rasism-urartade-i-praktskandal-1.847993

Ahmadinejad har, vad man än tycker om honom och hans åsikter, lyckats förträffligt bra med att få stor uppmärksamhet. Han kunde lätt få vilket PR-jobb som helst.

Han har dessutom fått massor med draghjälp från alla "demokratiivrare" som bojkottar och/eller  rusar  ut ur salen då oliktänkande ska tala. På vilket sätt det skulle främja demokratin är för mig oklart.

Om nu Ahmadinejad har så totalt fel i det han säger, varför finns det ingen som klarar av att bemöta hans påståenden i stället för att sitta hemma och kura eller rusa ut från rummet  i bästa tonårsstil?

Jag är tveksam till om Ahmadinejad tar upp Palestinafrågan i rätt forum och tycker att han  använder en onödigt aggressiv och onyanserad retorik. Vidare är jag inte säker på att rasism är det största incitamentet till den fruktansvärda utveckling som skett. Men faktum kvarstår: det som sker i Israel/Palestina är inte rätt och kan inte rättfärdigas. Detta har FN otaliga gånger slagit fast i olika resolutioner som Israel väljer att strunta i med USA:s godkännande. Det finns inget hållbart försvar för ockupationen och dödande av civila.  Är det därför de håller sig hemma i stället för att öppet bemöta kritiken?

Somliga är inte ens värda att prata med

http://www.dn.se/nyheter/varlden/sverige-bojkottar-fn-konferens-om-rasism-1.846969

Sverige ska inte delta i FN-konferensen om rasism. Detta motiveras med farhågor om att "odemokratiska krafter" ska ta över konferensen. Och ve och fasa- kanske representanter från *gulp* Iran dyker upp, till och med får tala och SÅNA kan man ju inte prata med. Denna attityd är ett fint exempel på ett riktigt odemokratiskt förhållningssätt. Ska inte alla medlemsstater i FN ska ha rätt att yttra sig? Och hur förändrar man relationer och attityder om man vägrar att ens mötas?

Vem är den värsta rasisten, den som protesterar mot ockupationen i Palestina och det öppna hatet som uttrycks mot muslimer (se t.ex Andreas Malms bok) eller den som tycker sig vara så högtstående att man inte ens kan tala med andra medlemsländer än vissa utvalda?

Självklart skulle Sverige i stället kommit dit och visat hur ett demokratiskt, antirasistiskt förhållningssätt kan se ut i praktiken. Eller kan vi inte sånt?

Svenska hedersknyfflar?

http://www.dn.se/opinion/debatt/laget-for-hedersfortryckta-kan-forvarras-av-polisen-1.844906

Nu har åter hedersdebatten fått ett uppsving efter en undersökning bland stockholmselever i årskurs 9 där man bland annat frågar barnen om de får ha pojkvän/flickvän och om de förväntas vara oskuld då de gifter sig. Många frågor verkar ha varit extremt ledande. Vilken tonåring tycker inte att föräldrarna bestämmer för mycket? Är det så ovanligt att tonårsföräldrar inte ser så positivt på att barnen har sexpartners redan i lägre tonåren? Är det säker att alla som lever i celibat till de gifter sig gör det pga. tvång? Är det säkert att man mår bättre av att testa på olika sexpartners under tonåren än att vänta? Är det konstigt att föräldrar har synpunkter på med vem man ska ha en relation då man är väldigt ung? 

Då man ställer frågor som många tonåringar skulle kunna svara ja på så missar man att identifiera de individer som verkligen behöver hjälp. De som inte får umgås med vänner, delta i fritidsaktiviteter och skolarbetet som andra ungdomar. De som blir hotade, slagna, kränkta. De som  utsätts för repressalier av släkten då de vill välja sin livsstil och partner de vill leva med då de börjar närma sig myndighetsåldern. 

Vi hjälper inte dem genom att skicka ut enkäter till yngre tonåringar där vi frågar om de får göra vad de vill, typ.

Varför fortsätter samma prat om hederskultur år ut och år in fast det sägs hela tiden att vi måste öka kunskaperna? Men händer det aldrig någonting? Fortfarande i mångt och mycket fast i det gamla vanliga tugget som vittnar om att man inte ännu gjort upp med föreställningen att det svenska sättet att leva egentligen är överlägset alla andras. Man ska "lära invandrarna" vad som gäller. Fortfarande helt omedvetna om att även svenska föräldrar förtrycker sina barn om de väljer "fel" partner och livsstil. Samma vi och dom- perspektiv, även om människans natur egentligen är rätt universell. Att man är rädd för det främmande och blir skrämd om ens barn gör andra val än man själv gjort. Rädd för deras skull och rädd för vad andra ska tycka. Nu ursäktar jag på inget sätt det som händer, tvärtom. Är det något jag tycker riktigt illa om så är det inställningen att föräldrar äger sina barn. Men jag tror att om man möts kring de allmänmänskliga problemen med att ha barn i tonåren så kan det ge mer fruktbara dialoger och en chans till förändring utan fördömande och utanförskap.

Sen håller jag absolut med Carin Götblad om att de  föräldrar som verkligen misshandlar och tvingar sina barn ska sitta inne i stället för att barnen ska behöva gömma sig i skyddade boenden. Över huvud taget så borde polisen och åklagarväsendet snarast utarbeta metoder som gör att fler som misshandlar, tvingar, hotar och våldtar ska bli dömda och få sitt straff. Det finns inget som rättfärdigar att så många kvinnor och barn i Sverige utsätts och så många gärningsmän går fria.

Åtala ungdomsmottagningen, våldtäktsmännen går fria!

http://www.dn.se/nyheter/sverige/vill-atala-for-p-piller-till-unga-1.845118

Man upphör aldrig att förvåna sig. Nu vill en åklagare åtala den som skriver ut p-piller till tjejer under 15 för medhjälp till våldtäkt med den skeva motiveringen att det underlättar att fortsätta med övergreppen. Jaså? Sen när skulle våldtäktsmännen ha börjat med att fråga offret om hon äter p-piller innan han sätter igång att förgripa sig på henne? 

I stället för att syssla med såna här dumheter så tycker jag åklagarna ska jobba på att fler sexualbrottslingar ska bli straffade. Statistiken på hur få gärningsmän som åtalas och döms för våldtäkt och andra sexuella övergrepp är riktigt skrämmande.

12 563 sexualbrott  varav 4749 våldtäkter polisanmäldes 2007. Av dem fick 194 fängelsestraff (Källa: BRÅ)  Under 2008 hade antalet anmälda sexualbrott ökat till 14 342. Mörkertalet bedöms vara mycket stort, de flesta utsatta anmäler inte. Med andra ord så borde åklagarna ha betydligt bättre saker att göra än att jaga personalen på ungdomsmottagningen. Det är en skam att det är så lätt att komma undan både med våldtäkt och annat våld mot kvinnor och barn i ett land som gärna berömmer sig för att vara jämställt.

Vem bryr sig om Afghanistans kvinnor?

http://dn.se/opinion/signerat/afghanistan-kriget-mot-kvinnorna-tilltar-1.842250

Lisa Bjurwald bekymrar sig för att kriget mot kvinnorna i Afghanistan tilltar och att USA inte verkar vara så engagerade i det utan koncentrerar sig på att "bekämpa terror" och besegra Talibanerna. Ja, vad trodde hon? USA:s närvaro i Afghanistan handlar inte om någon slags välgörenhetsmission. Inte alls. USA hade inte ett dugg emot talibanerna på den tiden då talibankillarna var användbara för att jaga ut ryssen, den kommunistiska fienden, ur det strategiskt viktiga område som Afghanistan befinner sig i på världskartan. Tvärt om så gullades de med, bjöds på vapen och militär utbildning osv. Ingen bekymrade sig för svartmålade fönster, burkatvång, stopp för sjukvård och utbildning för kvinnor. Bara man fick hjälp att få ut ryssen så var talibanerna hyvens killar. Att det blev blodigt och att befolkningen led är uppenbart. Sen kom man till en punkt då ryssen var borta och man fattade att talibanerna inte längre passade den amerikanska agendan. DÅ blev de onda förtryckare och vansinniga fanatiker, fast de i själva verket haft samma program hela tiden. Det var amerikanerna och inte talibanerna som bytt ansikte. Den något socialpornografiska Tusen strålande Solar avKhaled Hosseini är inte en av mina favoritböcker men ändå en bok som många läst och som ger en inblick i ödeläggelsen i Afghanistan och befolkningens lidande.  

För kvinnorna i Afghanistan så är livet inget vidare. Ännu värre än burkor och chadorer är att inte kunna gå till marknaden och vara trygg, att inte få sjukvård för sig och sina barn, att behöva vara rädd att barnen trampar på en mina då de går ut och leker, att många män och söner gått hemifrån för att aldrig komma hem på kvällen, avsaknaden av försörjningsmöjligheter. Och USA:s "frihetsexpedition" är uppenbarligen inte lösningen på deras problem.

Kvinnorna lär inte få någon hjälp av amerikanerna. Hoppet står snarare till positiva inhemska krafter och att dessa får stöd från oberoende hjälporganisationer. Och det i sin tur beror på din och min vilja att ge våra bidrag. Dessutom kan vi hjälpas åt att slå hål på myterna om USA som räddaren i nöden för världens förtryckta då det mesta egentligen i grunden handlar om två saker: makt och pengar. Annars skulle väl inte så många diktatorer få sitta kvar så länge? Saddam Hussein var de ju också kompis med på den tiden då han var till nytta som motkraft mot Iran. Långt innan han blev ond och farlig och hade påstådda massförstörelsevapen som ingen kunde hitta. Och jag litar inte mycket på den som har  kompisar som talibanerna och Saddam Hussein då det passar egennyttan. Det finns tillfällen då ändamålet INTE helgar medlen.

Det försvinner inte om du blundar

http://www.aftonbladet.se/kultur/article4797819.ab

Andreas Malm bekräftar det som jag sedan några år känt på mig och som jag emellanåt pratar om med mina vänner. Dessa "galningar" som skriver om svartmuskiga,  kroknästa, ohederliga, kvinnoföraktande, våldsberoende, ja rentut farliga muslimer på nätet, de som sjunger rasistiska sånger till sina medlemsmöten även helt öppet inför andra människor... Kanske de faktiskt med upprepningens hjälp HAR påverkat den allmänna opinionen?

Har de möjligen lite, lite, inspirerat den som lutar sig fram lite försynt efter ett par lördagsgroggar och säger... jag är inte rasist, men... (och sen kommer den där gallan om de där blåsvarta n*grerna, huckelkärringarna och alla andra som inte borde få vara här...ja kanske inte borde få finnas alls)... Smyger sig de "galna", icke-rumsrena åsikterna sig in i allt finare salonger? Och hur är det med alla inslag i media som handlar om förtryckta muslimska tjejer och kvinnor, arbetslösa män som går på socialen, våldtäktsmännen med en viss bakgrund som noga redovisas? Missförstå mig rätt, det är självklart att vi ska ha nyhetsrapportering, men det skaver en liten aning att det just då det gäller muslimer är så enormt intressant att belysa endast de som är kriminella och/eller har svåra psykiska och sociala problem. 

Som man och muslim är det uppenbart svårt att få höras alls om man inte yttrar rent galna saker som stärker den negativa bilden av muslimer ( TV-inslaget om shariadomstolar är många år gammalt nu men helt oförglömligt och tas gärna om i repris, som ett exempel) Som kvinna och muslim verkar det i stort sett omöjligt att göra sin röst hörd för annat än att prata om trasan på huvudet. Sexism par excellence då man blir påtvingad att om och om igen försvara eller förklara sin klädsel och sitt utseende.  

Men jag skriver verkligen inte detta för att påta mig en offerroll. Vi muslimer som inte har tillräckligt knäppa åsikter för att vara intressanta, vi som inte vill prata om färgen på hucklet utan våra politiska åsikter och annat relevant,  vi får skaffa oss egna vägar att synas och höras och påverka.

Det är ofattbart att rasism, antisemitism och muslimhat fortfarande får styra så mycket av världen trots att historien lär oss vad detta leder till. Nu är det dags att välja. Vill vi ha en utveckling som i 30-talets nazi-tyskland? Ja då är det bara att fortsätta käka pistagenötter och dricka te framför Tv:n och strunta i vad som händer. Högerextremisterna jobbar i alla fall på. Men alla vi som inte tycker om tidens tecken (och jag hoppas och tror fortfarande att vi är rätt så många), det är dags att vakna nu. Alla som gör någonting åt rasismen är en del av lösningen, de passiva är onekligen en STOR del av problemet. Precis som invånarna i Nazi-Tyskland och alla passiva åskådare runt om i världen som "inte såg" och låtsades att de inte fattade någonting av hatpropagandan i media, nidbilderna, trakasserierna, köpbojkotterna, vandaliseringen, konfiskeringen och till sist den slutgiltiga lösningen. Nu har vi väl förstått att eländet inte försvinner för att man blundar.

Jag måste dölja så mycket för min pappa

http://dn.se/insidan/jag-maste-dolja-sa-mycket-for-min-pappa-1.839314

Hittade den här artikeln i dagens DN. Den handlar om en ung tjej vars muslimska pappa tvingar henne att vara någon annan då de ses. Hon får inte klä sig som hon vill, inte tro på vad hon vill, inte vara tillsammans med den pojkvän hon vill. Tragiskt. "Pappa har blivit mer muslim än pappa" säger tjejen. Ja, det är säker så som han själv framställer det hela också.

Samtidigt, någon annanstans sitter en annan tonårstjej och läser på islamsajter i smyg på sin laptop.  Hon är rädd för de repressalier hennes svenska föräldrar skulle utsätta henne för om de kom på att hon konverterat till islam. Hjärtat nästan stannar i bröstet då pappan knackar på och hon blixtsnabbt får gömma vad hon läser.

Ytterligare en ung tjej gör bön på sitt rum. Då hennes pappa kommer på henne så ger han henne en rejäl spark i baken då hon går ner på knä på bönemattan. Hon hade varit så inne i bönen att hon inte märkt att hon fått besök på rummet, och då sparken träffar henne flyger hon våldsamt framåt, slår i huvudet, gråter. Pappan skäller och skäller. Hon hör inte ens vad han säger, allt är i en dimma av smärta.

En tredje kvinna får av sin svenska mamma höra att hon borde ta av det förbannade beduinhucklet och klä sig som alla andra. Gråten i halsen, vem vill inte vara älskad och accepterad av sina föräldrar? Då mamman blir sjuk och hon ska besöka henne på sjukhuset så vågar hon inte behålla slöjan på. Hon fruktar att mamma ska dö om hon blir upprörd. Slöjan åker av och får glida ner i väskan vid dörren till sjukhusavdelningen. Ett påklistrat leende men sorg i hjärtat. "Vad fin du är lilla gumman", får hon höra som hälsningsfras.

Ytterligare en kvinna som valt en man från en annan världsdel att leva med får motta hot och psykisk terror från båda föräldrarna som går ut på att hon omedelbart ska bryta med sin älskade. Att hon ska göra som de säger ses som helt självklart.

Föräldrar som inte låter sina barn välja själva finns överallt, men media och förståsigpåare tjatar sig hesa om att hedersvåld är ett muslimskt problem. Har de tittat ut på sin egen gata någon gång? Den dagen insikten om att intolerans och hedersförtryck finns på närmare håll än i medelhavsområdet och i  "invandrartäta områden", då kanske det blir lättare att göra någonting mer konstruktivt åt saken.

(För att inte missförstånd ska uppstå: detta är exempel på situationer som konvertiter till islam råkar ut för, och inga direkta återberättelser från en enskild individ. Om någon tycker sig känna igen sig  själv eller någon annan i berättelserna så beror det på tillfälligheter)

Ett skavande obehag

Nyss hemkommen från ett land i Nordafrika sitter jag och minns. Minns de ljumma vindarna, det vårvackra gröna landskapen, de höga bergen och det turkosblå havet som glittrade. Minns doften av jord, rökelse, blommor och en och annan vindpust från soporna också. Människorna som hälsar vänligt, som klarar att dela parkbänk med en främling och som har tid att undvika att knuffas och trängas på gatan. Ljudet av böneutropet i skymningen som kommer från alla väderstreck i medinan där man alltid är omgiven av små moskéer, sorlet från människorna, klapprande steg på kullerstensgatan, försäljarnas rop. Mitt älskade Nordafrika.  Minns tyngden i bröstet på flygplatsen på väg tillbaka till vardagen, att tårarna nästan trängde fram i sorgen att det var över.

Och sen det andra: En urgammal farbror tar sig fram på gatan med utsliten trädgren som käpp. Han går krokigt, mödosamt som om han skulle kunna ramla ihop vilken sekund som helst. Hans darrande åldermansstämma hörs svagt, bedjande men skär ändå igenom gatans alla ljud som en kniv i mina öron. Han ber alla förbipasserande om en liten slant. Hans röda ögon plirar, våra blickar kan knappast mötas av skam. Jag letar djupt i väskan och tar fram en slant, lägger den i den smutsiga, krokiga handen (har han någon slags reumatism kanske?). Det gör ont i bröstet på mig. Bilder flimrar förbi från  min arbetsplats, från möten på sjukhuset där vi möts ett tiotal personer, släkt och professionella, för att planera omsorgen för en åldring. Den gamle tiggaren haltar vidare och ber nästa person om en slant. Han får inte av så många. Det måste ta tid att få ihop till maten.

Litet längre bort: En ung flicka i rullstol dras omkring på stan av en ung kvinna. Kanske hennes syster? De kommer fram till mig då jag sitter på en parkbänk. Flickan håller fram handen och ber om en slant. Jag tittar på henne, möter hennes blick. Den är tom. Tittar på kvinnan som drar omkring med henne i rullstolen. Möter även hennes blick. Det gör ont i mig. Jag vill fråga om det verkligen inte finns någon annan lösning än att dra runt en funktionshindrad flicka i rullstolen för att få ihop pengar. Det stockar sig i halsen. Jag halar fram en slant och ger dem. De tackar mig på franska: "merci". Jag känner ett lätt illamående välla upp. Tänker på mina jobbmöten under mina år inom handikappomsorgen där den funktionshindrade hade en laglig företrädare som stred för dennes rättigheter. Ibland till och med jurister. Vem bryr sig om den här flickan som visas upp på stan för att samla in matpengar? Vem tar vara på hennes rätt till ett anständigt liv?

Ännu en glimt... liten späd pojke som går omkring och tigger bland butikerna. Han kan inte vara mer än 5 år. Han är smutsig, trasiga skor och kläder och en skygg blick. Varför? Har han ingen mamma eller pappa? Eller har hans föräldrar skickat ut honom alldeles ensam? Vad får en att göra något sådant mot sitt eget barn? Frågorna är många men inga svar. En slant, vad hjälper det lillkillen? Jag vill bara ta honom i famnen, ta med honom, duscha och klä honom i anständiga kläder, ta med honom och låta honom gå i skolan, få leka, få vara barn... Tänk att få se honom komma springande emot en, glad och uppspelt, ivrig att berätta om sina lekar....  Drömmen bryts abrupt. Killen går vidare, de magra benen ser så bräckliga ut, hans rygg är lite böjd och ..... Gråten väller upp i halsen på mig.

Landet jag talar om är egentligen rikt på naturtillgångar, rikedomar som inte kommer alla till nytta. Utan bara väldigt få. Funderade lite på om man betalar zakat där (fattigskatt) och hur den i så fall används.

Nästa gång någon från arabvärlden börjar snacka om att svenskarna struntar i sina familjer, och lämnar de gamla ensamma så skriker jag. Högt.

Dubbla budskap

Om man har för mycket kläder på sig är man bakåtstävande, förtryckt, gammalmodig eller rentav fanatisk.

Om man har för litet kläder på sig så är man slampig, omoralisk, lättfotad och billig.

Vad ska en kvinna ha på sig för att vara okej? Och varför ska det alltid vara kvinnornas klädsel och utseende som ska bedömas?

Häromdagen gjorde jag en vårdbehovsmätning på jobbet. I mätinstrumentet så ska man bland annat titta på behovet av psykisk omvårdnad. 0 poäng blev det om man är någorlunda trygg och lugn, 2 poäng om man ofta klagar över oro och ångest, och (sic) 5 poäng om man kastar mat, gör oljud, visar opassande sexuellt beteende och... hör och häpna.... samma 5-poängare i avvikande beteende som kräver psykisk vård är att... (trumvirvel)... klä av sig inför andra. Bara snäppet under 6-poängaren som innebär att man är i ett tillstånd som kräver att man tas in för psykiatrisk tvångsvård. Har den som konstruerat enkäten tagit en tur utomhus på somrarna någon gång?!?

Ja det är konstigt hur budskapen om normalitet växlar än hit, än dit.

Fortfarande ses jag som sjalbärare som en anomali lite väl ofta- hur det nu kan komma sig. Jag slipper väl förhoppningsvis tvångintagning i alla fall för att jag klär på mig inför andra.

Vet hut vetja!

Med växande sorg och frustration så betraktar jag tonen som förekommer en del i muslimska kretsar. Folk känner sig alldeles för ofta fria, ja till och med manade att huta åt varandra i tid och otid. Att döma den oliktänkande till öden värre än döden. Att grötmyndigt förklara för andra att DE HAR FEL. Att kalla andra för okunniga, vilseledda eller helt enkelt tillskriva dem en dålig moral om de inte gör och tycker som andra vill.

Varifrån kommer egentligen den här mentaliteten? Det knyter sig i magen då muslimer tar heder och ära av varandra inför publik på diskussionsforum, generar andra gäster på träffar med klumpiga "påminnelser", framhärdar i att endast de själva har koll på det rätta sättet att vara.

Var är barmhärtigheten, ödmjukheten?

Kunde vi få in lite mer uppmuntran för det som andra gör bra? Lite vänlig nyfikenhet på det som andra gör annorlunda i stället för blixtsnabbt fördömande?

Låt oss se sanningen: hut går INTE hem som dawah-metod. Däremot kan lite vänlighet göra susen.

8 mars - nu igen

*Viktiga årtal för kvinnorna i Sverige*
1858: Ogift kvinna som fyllt 25 år kan bli myndig efter ansökan i domstol. Gifter hon sig blir hon dock åter omyndig. Förbud att aga sin hustru införs.
1884: Ogifta kvinnor blir myndiga vid samma ålder som män, 21 år.
1918: Kvinnor får bli lektorer och rektorer vid allmänna läroverk.
1921: Kvinnor får rösträtt och kan väljas in i riksdagen.
1939: Trolovning, giftermål, graviditet eller förlossning kan inte längre användas som skäl för att avskeda kvinnor i statlig tjänst.
1958: Kvinnor får rätt att bli präster.

1975: Den nya abortlagen införs och kvinnan bestämmer själv om abort till och med tolfte graviditetsveckan.
1980: Lag mot könsdiskriminering införs i arbetslivet.
1983: Alla yrken blir öppna för kvinnor.
1998: Ny lag mot könsstympning av kvinnor införs.
1999: Köp av sexuella tjänster förbjuds.
Källa: Nordiska museet
 

Saknas ännu:

År ???? Lika lön för lika arbete

År ???? Kvinnor kan gå ute utan att vara rädda för att bli antastade eller våldtagna

År ???? Kränkande sexistisk reklam förbjuds

År ???? Kvinnojourer och kriscentrum läggs ner i brist på hjälpsökande

Trygghetsknarkarna och ödesutmanarna

Hoppade in i bilen i Marrakech på väg till småvägarna i Atlasbergen. Sökte efter bilbältet som var väl dolt, uppenbarligen var det länge sen någon använde det senast. Men för mig är det ju en självklarhet. Bältet ska på, varje gång. Inte enbart för att det är lag på det i Sverige men för att man ska göra det man kan för att skydda sig.

M som körde gjorde en avvärjande gest och sa: "Ah vårt öde är i Guds händer, vi kan inte förhindra någon olycka bara genom att ha bälte på oss. Händer det så händer det."

Jag höll inte med. Det är visserligen sant att man inte kan skydda sig mot olyckan i sig men däremot mildra effekterna OM det skulle hända.

Vi var båda lika övertygade om att vår inställning bottnar i vår muslimska tro.

Så varför denna skillnad?

Tjaa... kulturkrocken är ju rätt tydlig. Medan svensken försöker skaffa sig en illusion av total trygghet genom att köpa försäkringar, larmsystem, gallergrindar och isbroddar så vilar marockanens öde i Guds händer, ibland så mycket att han inte ens bryr sig om att vidta de försiktighetsåtgärder som finns till hands.

Så, jag sa till chauffören: javisst ligger vårt öde i Guds händer. Vi ska lit apå Gud men binda vår kamel!

Tålamodsterroristerna

Du har säkert också stött på de där tålamodsterroristerna. De där som alltid har ett glatt ord om tålamod till hands till den som är i en knepig situation. Din man slår dig?  Ha tålamod k'ära syster!  Några blåtiror gör inte så mycket... Din chef sextrakasserar dig? Tålamod käre vän! Det är ju inte så farligt och man ska respektera auktoriteter. Grannen har röjarskiva till treblecket flera dagar i veckan? Tålamod! Man måste vara snäll mot grannarna! Men hur sjutton ska man ha tålamod med vad som helst? Och är det verkligen alltid tålamod som är det rätta? Nej, det är det faktiskt inte. Inte om man med tålamod menar att acceptera förtryck, orättvisa och ren misshandel. För det är ju inte meningen. Alls inte.

Vad vill tålamodsterroristen egentligen? Nödtorftigt dölja sin dåliga empati och ointresse för andras "gnäll"? Kanske. Men om möjligt ännu mer skrämmande är det väl om det nu finns individer som verkligen tror på att livet går ut på att tåla en massa oacceptabla saker, att det liksom finns en vinst i att lida och härda ut i saker som man faktiskt kan göra någonting åt.

Det sanna tålamodet, sabr, är i stället att hantera det vi INTE kan påverka. De där prövningarna i livet som vi alla får i olika former. å att vi kan bli tacksammare för allt det fina och goda. Och spara krafterna till att förändra det som vi kan.

Tillbaka till rötterna

Plötsligt var han där... iraniern som med omisskännlig persisk brytning och äkta indignation över min uppenbarelse förkunnade: "Vi är i Esverrrrige!" Han hasade perrongen fram i sina amerikanska jeans och den slitna skinnjackan från en marknad i Turkiet, oborstade skor från Kina och en tygryggsäck från Taiwan, och då han såg mig klädd i klänning med tillhörande huvudduk så rynkande han föraktfullt på näsan. Usch, en MUSLIM. En sån där förtryckt typ som han flytt minst 400 mil för att slippa se. "Varrrfor do klär dej med eslojja? Det är friheten i Esverrige" fortsatte han och fortsatte prata på om Khomeini och Pasdar (sedespolisen)....  Jag var lite trött efter en trevlig bröllopsfest, ville koppla av under resan hem och njuta av minnena från festen. Orkade liksom inte höra på alla hans åsikter om hemska huvuddukar.

Då vände jag mej om och sa sanningen: "DU, det här som jag har på mig är en traditionell svensk folkdräkt. Så, ja jag VET att vi är i Sverige!"

Aldrig ensam

[86:4] Ingen människa [har lämnats] utan den som vakar över henne

Så trösterikt att alltid ha någon som vakar över sig. Med den här versen i hjärtat så sover jag gott om natten, går tryggt genom livet på dagen, gör mina sysslor och åtnjuter min vila och förströelse.  Jag lever  med tro på den Ende, den Allsmäktige, den Nåderike, den Evige. Jag står inte ensam. Jag har Allah, den bäste av bundsförvanter och allt jag behöver.

En socialarbetares bekännelse

Varför väljer man egentligen ett yrke inom socialt arbete? Är det för att man älskar mänskligheten så högt att man vill göra en insats? Tycker man om att vara räddaren, hjälparen, den som undsätter? Är det kanske till och med så att man njuter av hjälpandet? Vi har säkert alla våra egna högst privata motiv, emellanåt är de nog inte heller så särskilt medvetna. Men väl värda att reflektera över!

Är det så, att hjälpandet är gott i sig? Nej, inte nödvändigtvis. För i hjälpande kommer så lätt smygande även en smula kontroll.... och makt? Inte så lätt att ta i sin mun. Det där med makten alltså. För mig som muslim så är makt ett tungt ansvar att bära, något man ska stå till svars för. Att "hjälpa" kan bli en omskrivning för att driva igenom sin egen vilja. Varför börjar annars människan hävda  "kan själv" redan i treårsåldern? Jo för att autonomi, att få bestämma över sin egen person är någonting som finns i det mänskliga väsendet. En födslorätt. Och som soc-tant så har man makt över andras tillvaro. Det är farligt att förneka. För om man är omedveten så kommer riskerna att missbruka makten ökas mångfalt. Att använda de medel vi har till buds för att påverka saker till det bättre är en avvåra skyldigheter såväl gentemot Gud som mot människor.

Så... vad gör jag då där på Den Stora Förvaltningen? Jag är där för det stilla mötet med människan. För stunderna då man kan ge hopp till någon som misströstar. För de gånger som de insatser jag kan göra faktiskt underlättar ett så självständigt liv som möjligt. Den dag då jag inte längre är nyfiken på mötet med den jag har framför mig.... måtte jag begripa att det är dags att sluta då! För då bör andra ta vid. Till dess... välsignade är de dagar då mötena på jobbet ökar min ödmjukhet och tacksamhet. Och ökar min medvetenhet om livets skörhet och att det en dag kan bli jag som sitter där beroende av andra. Må Gud vägleda alla som har makt i sin hand till det goda.

Brännskadad

Jag är inte mycket för svavelosande predikningar och helveteshot. Att skrämma till lydnad är ett koncept som inte går hem hos mig. Men ändå.

För några dagar sedan slutade en fikakväll med mig kvidande under vattenkranen efter att ha bränt fingrarna på hett vatten. Ett ögonblicksverk som blev till en nästan sömnlös natt med handen i en bunke kallvatten (och tro det eller ej- den välte inte i sängen!). Jag klarade inte av smärtan som bara dämpades just av kallt vatten, ingenting annat. Den starka värktabletten jag tog i desperation hjälpte inte ett dyft. Det här var en liten brännskada, men fortfarande har jag ont och en blåsa som spränger och skaver.

Kunde jag låta bli att reflektera över helveteselden? Nää. Självklart inte.

Oavsett om man är bokstavstrogen eller ser helvetesvarningarna mer symboliskt så... brännskador är något av det mest smärtsamma man kan förnimma. Är jag tillräckligt god för att klara mig undan? En rysning gick genom hela kroppen. Den här versen är inte att leka med:

[74:29] I [dess lågor] förkolnar människans [hud].

Nå, jag förnekar inte Guds existens, nejdå. Tvärtom, jag bär vittne om Hans allmakt varenda dag i vartenda hjärtslag och andetag.  Är jag safe då? Eller? Visst är det klokt att hålla sig borta från de stora överträdelserna och försöka minimera de mindre. Jaja, lite rädd är jag nog trots allt. Gud bevare mig från brännskador.

Killar som borde bära en varningstriangel

  Repliker från din man som antyder att det finns vissa problem i förhållandet...

 "Det är inte del i min kultur att ens fru ringer sin mans släkt"

"lita på mig jag kan min egen kultur bäst, du kan inget om arabisk kultur! Det är bäst att du inte ringer min mamma.

 "jag är inte som alla andra"

"Jag tycker inte vi ska försöka ha barn inom de tre första åren som vi lever ihop.

"Om jag ville ha papper så hade jag sagt det eller hur?

"Du är verkligen min själavän"        

 "jag kommer betala allt sen när jag får jobb!", "jag kommer betala tillbaks det till dig om jag så ska behöva ta hela mitt soc och ge till dig och själv sova på gatan!" (då han inte betalar för sitt uppehälle)

Och om du börjar säga...

 "Han är bara lite ovan vid landet och kulturen"

"Det tar tid att komma på fötter"

"Han lider så av rasismen, klimatet och att vara ifrån mamma"

"Han är bara rädd för närhet"

"Hans hetsiga humör hör ju till hans kultur"

"Jag vet att han älskar mig fast han blir arg sådär ofta"

"Det kränker hans värdighet och kultur om jag begär att han betalar hyran, lånet , maten osv"

Då är det dags att börja se saker och ting mer realistiskt. Det är INGENS "kultur" eller "värdighet" att hitta en massa ursäkter för ett oacceptabelt uppförande. Ett uppförande som förresten inte är okej enligt någon kultur eller religion... så du, skicka även den här länken till dina ickemuslimska kompisar, okej? För ingen har som livsuppgift att fixa ett liv åt någon annan. Medsyster, värdesätt dig  själv, din tid, din kärlek, din omtanke... ditt liv. Var bara med sjyssta killar, du är bara värd det bästa.

Om jag skulle berätta för dig

Om jag skulle berätta för dig om en som var fången och inte fick röra sig fritt, som var inlåst och beroende av sin fångvaktare. Någon som regelbundet blev slagen, förhörd och oskyldigt anklagad för en massa saker timme efter timme. Någon som blev hotad att göra som h*n blev tillsagd, annars skull de nära och kära råka illa ut. Någon som hölls vaken på nätterna med utfrågningar, kränkningar. Någon som fick stå i kylan alldels för tunnklädd. Någon som hindrades från att utöva sin tro och blev kränkt och hånad för den. Någon som blev fysiskt kränkt med olika sexuella intrång och övergrepp. Någon som levde i ständig skräck för vad som skulle komma härnäst. Någon som förvägrades vård då h*n var sjuk. Någon som nekades mat och dryck.

Vad tänker du på då? Ett tortyrfängelse i något av de där hemska länderna "därnere"? Vet du vad jag tänker på? Jo, alla mina medsystrar i Sverige som lever i misshandelsförhållanden. Kvinnomisshandlaren kunde få jobb på vilket fängelse i tredje världen som helst med hans  slipade metoder att knäcka, bryta ner, få total kontroll och få offret att göra vad som helst.

Detta, kära läsare, är kvinnomisshandel, naket beskrivet då man skalat bort blajet om "familjebråk" och att "det är inte ens fel att två träter". Det är en människa som med våld och tvång skaffar sig makt över en annan människa. Precis som i tortyrfängelserna i diktaturerna

Olikheternas mysterium och välsignelse

I dag funderar jag över denna välkända vers från surat al Hudjurat (De inre rummen):

[49:13] Människor! Vi har skapat er av en man och en kvinna, och Vi har samlat er i folk och stammar för att ni skall lära känna varandra. Inför Gud är den av er den bäste vars gudsfruktan är djupast. Gud vet allt, är underrättad om allt.
 

Man och kvinna... ingen är bättre än den andra utom i att dyrka Allah. Vi kan lära känna varandras perspektiv, dra nytta av våra olikheter och dess dynamik. Könskampan borde vara över. I denna vers så avvisas alla antydningar till manlig överhöghet (eller kvinnlig överhöghet för all del, ursäkta min feministiska plattform), det finns en total likhet inför Allah att bara ödmjukt acceptera.

Sen var det då folk och stammar... och lära känna. Kraftfullare antirasistiskt budskap är svårt att finna. Det är power i att lära känna olika slags människor. Det har jag alltid älskat, det är så spännande att vidga sina gränser, se världen ur någon annans perspektiv. Att lära känna andra gör att jag ännu djupare kommer till min egen kärna, men samtidigt ser många fler vackra nyanser då jag blickar ut över världen.

Att detta lära känna gäller ALLA folk, och ALLA livsåskådningar är för mig en självklarhet. Möter man ingen annan, hur vet man då vem man själv är? Och vad står det för då man inte vågar möta det annorlunda? Ja vad står det för om man är muslim men håller sig med ojämställda attityder och rasistiska tendenser trots att det går emot vad Allah uppmanar oss?  Tja, det här är en av de många utmaningarna man står inför om man arbetar på att bli en god människa: rädsla för det okända och annorlunda verkar finnas i vår natur. Men Allah vill att vi övervinner den och ödmjukt ser bortom kön, klass och etnisk härkomst.

Men berätta [för alla] om din Herres välgärningar!

Då, för länge sedan, när jag nyss hade insett att jag är muslim så hittade jag en vers som jag tyckte särskilt mycket om att läsa: I Koranen 93:11 står det: Men berätta [för alla] om din Herres välgärningar!  Ja just det ville jag göra. Jag ville berätta om Honom som besvarat min bön då jag kände mig ensam och vilse. Om Honom som kom mig till mötes i morgonbönen just då gryningens ljus började silas in i min lilla hörnlägenhet. Om Honom som givit mig gåvan att tro, att tro utan en massa malande tvivel. Om Honom som givit mig allt jag hade. Jag var så oerhört lycklig då. Den första tiden som muslim hade jag egentligen inte mycket kontakt med andra muslimer. Jag var nöjd med att göra min bön ensam i min lägenhet. Att ha kommit dit, det kändes redan så stort, så vackert.

Nu, långt senare så är det samma vers på min MSN Messenger, på transkriberad arabiska förkunnar den för alla som vill läsa: Se! Gud har skapat allting. Det är av Honom vi fått allt vi behöver: vår kropp, våra tankar, vårt intellekt, våra känslor. Vår tro, vårt hopp. Inte en sekunds tvekan. Jag fortsätter att berätta, från dag till dag. Berätta om kärleken, friden och tilliten. Om honom den Ende, och Evige.

Wa amma bi Niemati Rabbika fahaddith

Glädjebesked i dag- Veolia ska bort från T-banan

I eftermiddags fick jag den glada nyheten: Veolia har förlorat anbudet på driften av Stockholms T-bana. Detta är faktiskt underbart. Vi kommer att kunna åka T-bana utan att känna unkenheten av girighet dragen till det mest extrema.

 SL-direktören säger givetvis att de valt en annan entreprenör av kvalitetsskäl. Men jag tycker väl då att det är en kvalitetsaspekt så viktig som någon att företaget är förtroendeingivande inför kunderna. Slutet gott i tricken i Stockholm. Förresten, vet ni varför jag engagerade mig?

[4:135] TROENDE! Slå vakt om rätten och rättvisan som Guds vittnen, även om det skulle vara till skada för er själva eller era föräldrar och nära anförvanter. Vare sig det gäller en rik man eller en fattig stackare är Gud närmast [att döma] såväl den ene som den andre. Låt därför inte era känslor [för eller emot någon] påverka er; då är det fara att ni avviker [från rättens väg]. Och om ni förvanskar sanningen eller undandrar er [att vittna], är Gud väl underrättad om vad ni gör.
 

Visserligen så syftar det i första hand på att vittna i domstol men att vittna om övergrepp mot folkrätten måste ju vara minst lika viktigt...

http://sl.se/Templates/Article.aspx?id=13451

Veolia-kritik i DN och SvD

I dagens DN så finner vi nu nyheten att människor protesterar mot Veolias smutsiga affärer på ockuperat område. I Svd så kritiserar även ett par landstingspolitiker i oppositionen Veolia. Bra att detta uppmärksammas nu innan beslut ska fattas. SL bör inte glömma bort det stora ansvar som följer med att disponera miljarder av svenska skattemedel. Våra skattepengar ska inte gå till att främja våld och förtryck.  Glöm inte namninsamlingen på namninsamling.se

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=873912

http://www.svd.se/opinion/synpunkt/artikel_2323351.svd

Veolia-affären smutsigt byk

Veolia är favorit i SL:s upphandling av vem som ska köra T-banan i Stockholm de närmaste 8 åren.  Kontraktet med SL är värt 35 miljarder kronor. Företaget Veolia driver lokaltrafik i många städer i Sverige och i andra länder. Dessvärre har de sedan 2005 tillsammans med Alstom projekterat spårvagnstrafik i det ockuperade Jerusalem (1), från början under namnet Connex. Spårvägen permanentar de illegala bosättningarna i Östra Jerusalem och bryter mot ett flertal FN-resolutioner, bland dessa resolution 465. (2)
 
Själva upplägget, att tjäna pengar på projekt som så uppenbart bryter mot folkrätten är i sig motbjudande girighet och avsaknad av anständig affärsetik. Att mitt under det brinnande kriget I Gaza framhärda i att projektera hos krigsförbrytarna är så upprörande att det inte finns ord nog att beskriva det.
 
Påståendet att även palestinierna skulle tjäna på den nya spårvägen har avfärdats av PLO som i stället har stämt Veolia i fransk domstol.(3) I dagarna kommer besked om ärendet kommer att gå vidare. Det får vi hoppas.
 
Vad gör då SL åt saken? Trots att SL  i september 2008 skrev på FN:s initiativ Global compact (4), ett dokument där man som företag bland annat säger att man ska stödja och respektera internationella mänskliga rättigheter inom sfären för företagets inflytande så uttalade sig en person i ledande ställning mycket positivt om Veolia i en intervju i DN den 16 december (5). Detta är ännu mer förbryllande då man på socialdemokraternas egen hemsida i oktober kunde läsa skarp kritik mot Veolia och krav på att de skulle uteslutas ur upphandlingen - av samma person som sedan uttalade sig positivt i DN i december!(6) Vad hade hänt däremellan? Det vore välgörande om socialdemokraterna klargjorde vilken ståndpunkt man egentligen har i frågan om mänskliga rättigheter, internationell rätt och Palestinafrågan.
 
En förklaring från SL-styrelsen varför man väljer att inte respektera Global Compact vore också intressant. 
 
Ni som håller med mig om att det är motbjudande att svenska skattepengar ska gå till att stödja ett företag som inte respekterar internationell rätt, skriv under namninsamlingen mot Veolia
 
http://www.namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=2747
 
 

 
 
1 http://www.diakonia.se/sa/node.asp?node=2725 
2
 http://www.diakonia.se/sa/node.asp?node=1653&nd_ukey=9528ed226275dfabdc1c2b0ea9da63ff&nd_view=view_pressrelease&nd_nr_of_items=5&nd_id=249782
 
3 http://www.arbetaren.se/articles/utrikes20071107-4 
 
 4 http://www.fria.nu/artikel/75948
 
5 http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=864652
 
6 http://www.socialdemokraterna.se/Webben-for-alla/Landsting/Stockholms-lan/Hem1/Nytt-fran-Landstinget/Veolia-kranker-internationell-ratt/
 

Oislamiska orimliga rykten

Jag har mottagit påståenden om att personalen på en känd snabbmatskedja skulle  skänka hela lördagens inkomst till Israel. Man uppmanas att "inte unna sig denna lyx hos judarna" Jaha? Då ska vi se om allmänbildningen räcker till...

Mig veterligt så skulle personalen åtalas för grov stöld och få sparken om de tog dagskassan och förfogade över den efter eget önskemål. Om de nu skulle varit judar så firar de sabbat på lördagar och får inte arbeta eller ha någon inkomst alls den dagen ... inte många nickel i kassakistan till Israel då, alltså? Lika orimligt som det är att judar skulle servera fläskkött och även kött tillsammans med mejeriprodukter helt i strid mot deras tro. Att kalla drypande fet, supersalt sötsliskig skräpmat för "lyx" var även det intressant. Sen när är det lyx att äta direkt hälsofarlig kost?

Sedan kom brinnande appeller om att bojkotta ett helt land pga. en påstådd filmpremiär som utgavs för att ha som syfte att håna islam och Profeten. För det första var påståendet falskt, och även om det vore sant att någon rasistisk galning skulle visa en sådan film... var finner man stöd för dylik kollektiv bestraffning?

Det senaste tillskottet i inboxen var en livsmedelskedja som påstods skicka bidrag till Israel, ett rykte som återigen visade sig vara falskt. Någon som är förvånad?

De här struntmeddelandena skapar förvirring och frustration, tar upp en massa onödig tid och energi och hindrar människor från att ta tag i mer konstruktiva saker. Och det är helt emot islam att sprida lösa rykten vidare:

"Troende! Om en människa vars tillförlitlighet ni inte känner kommer till er med en upplysning, försök då själv reda ut vad som är sanning, så att ni inte utan att inse det tillfogar andra skada och sedan måste ångra vad ni gjort" (Koranen 49:6)

Jag har en dröm. Att en dag kunde människor börja tänka och reflektera lite mer innan de trycker på sänd-knappen. Det står trots allt upprepade gånger i Koranen att "detta är en skrift för de som reflekterar". Dags att börja nu?

Etisk kollektivtrafik i Stockholm, tack!

Hela dagen har varit fylld av katastroflarm från ett sönderbombat Gaza fullt av dödade och sårade barn, kvinnor och män. Vi är alla djupt berörda över allt mänskligt lidande.

Samtidigt så pågår en upphandling av spårbunden trafik i Stockholm. Organisationen Diakonia slog larm om att Veolia som kör för SL har ett nytt kontrakt på kollektivtrafik i de ockuperade områdena i Jerusalem. Märkligt nog fick nyheten int eså stor genomslagskraft som den borde ha fått. Smaklösheten i att tjäna stora pengar på att transportera bosättare kunde inte vara större, i synnerhet i en tid då civila palestinier skoningslöst dödas och skadas av ockupationsmakten.

Många av oss känner maktlöshet, men här finns någonting man konkret kan göra:

http://www.namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=2747
 
Veolia stödjer ockupationen i Palestina genom att anta anbud på spårtrafiken i ockuperade områden i Jerusalem.
De ska INTE få köra T-banan och spårvagnarna i Stockholm,
Skriv på för en etisk kollektivtrafik!
 

Äktenskapet är halva religionen

Ett mycket ofta citerat uttalande från Profeten Mohammed är "Äktenskapet är halva religionen".

OK... hur ska man tolka det? I synnerhet i ett sammanhang som dagens Sverige där uppåt 50% av alla hushåll består av en person, skilsmässorna finns varhelst man tittar och många söker febrilt efter en partner utan att hitta någon. Och ja, det här gäller många muslimer också. Man har svårt att hitta någon och svårt att få äktenskapen att hålla.

Vad är då halva religionen, att gifta sig samma dag som man konverterar?  Jag skulle nog vilja varna för att ett sådant äktenskap i hast snarare kan ta dig bort från religionen än tvärtom. Det är inte så förtvivlat bråttom, jag lovar. Jag har med frustration bevittnat att konvertiter med ovanstående hadith (tradition) pressas in i snabba äktenskap med personer de inte vet mycket om. Detta kan hända i ivern att vara en bra muslim. Men mitt i det rosa skimret som nykonverterad kan det hända att man missar viktiga saker som att alla med muslimsk bakgrund inte är lika hängivna tron och sanningen som man själv. Att det finns personer som man inte bör dela livet med. Och, framför allt, att islam INTE säger att man ska ta en total främling in i sitt liv och sitt hus.

Hur går det då till? Ja, ni kanske är bekanta med systemet att familjen hjälper till att ta fram lämpliga kandidater, syna den blivande i sömmarna och förhandla fram villkoren. Då man är konvertit har man i reglel inte tillgång till det stödet. Vad man KAN göra är att försöka lära känna någon bra familj som kan var aett stöd i letandet. Man kan göra islamisk vigsel och ha en lära-känna period som är lite längre och under den tiden inte börja samlivet utan umgås och se om man verkligen trivs ihop. SEN kan man flytta ihop.

Du som är konvertit... de flesta människor här i Sverige vill lära känna varandra innan man gifter sig och flyttar ihop. Man är inte annorlunda i muslimska länder, familjen ser till att det är en bra person, man har en tid då man träffas innan det blir bröllop och gemensamt hem. Låt dig inte dras in i fagert tal och gifta dig snabbt och hamna i helt fel båt. För tar du f*n i båten så får du ro den i land. Kräv att få tillfälle att umgås med din blivande, det finns tillåtna sätt. Se vad det är för familj h*n tillhör, se till att du ska vara en del av den och inte någon bifigur. Ta vara på dig.

Ett bra äktenskap kan säkert stärka en i religionen. Men jag måste, kanske något cyniskt , också säga att du inte ska räkna med det utan se till att du själv driver din andliga utveckling och strävar efter att i alla fall inte ha med folk som drar ner dig andligt, varken en äktenskapspartner eller vänner.

Till slut: Nej jag valde absolut inte att ha en annons till en matchmakingsajt här... blunda ;)

Nyårsafton 2008

Jaha ett år var slut. Det "svenska" nyåret och det islamiska nyåret sammafaller nästan helt i år, så det var alldeles nyss nytt "Hijri-år" också. Den islamiska tideräkningen började som ni kanske vet då de första muslimerna utvandrade från Mecka till Medina. De flydde undan religiös förföljelse. I dag är det den 4 Muharram, som alltså är namnet på den första månaden i den islamiska kalendern.

Vad önskar vi oss av 2009/1330?

Fred är det första som kommer i tankarna. Vad annat kan man tänka på, be om och hoppas på en dag som denna?

Fred i stället för alla de krig som rasar. Fred människor, folkslag, religioner emellan.

Islam kommer från bokstäverna "slm", samma som salam (fred). Det snurrar runt i mitt huvud. Lite frid i hjärtat är en bra början, och sen då? Att sprida salam är en form av välgörenhet. Låt oss ha det som mål för nästa år. Vi kan inte stoppa allt ont. Men vi kan göra en liten skillnad i det vi gör och säger. Sprid frid. Sprid salam. Låt det spridas vidare som ringar på vattnet.